Maria P

Kyla, blåst, tystnad
Tomma byggnader
Förr fulla av folk
Vilka var de?
Vem minns dem nu?
Frågorna är så många
Men ingen har svaren

Våningssängar i trä
Tomma
Förr trånga
Många skulle få plats
Ett rum med tvättställ
Torra
Förr flöt smutsigt vatten här

En lång, rak väg
En gång vandrade de här
Män, kvinnor, barn
Gamla, unga
Friska, sjuka, gravida
Vägen mot döden
Bedragna till slutet

En gammal kvinnas minnen
Tårar
Armar om axlar
Klappar på ryggar
Snabba ögonkast
Sorgsna leenden
De säger "Vi förstår varandra"

Ruiner, skog
Fem rådjur, fyra till
Det välbekanta fotot
Platsen där det togs
En liten sjö
Full av människor
Eller askan av dem, åtminstone

Vägen de gick
Rummen de besökte
Foton av deras barn
Av hela deras familjer
Blekta
Tärda av tiden
Ihågkomna av alla och ingen

Järnvägen
En enkelbiljett till Helvetet
Staketen, leran, tegelstenarna
Den stora porten
Solen som tittar fram
Ger ljus åt Helvetet
De kom aldrig mer ut