Maria P

Humöret går upp och ner som en pingisboll. Var nöjd och glad på förmiddagen. Eftermiddagen med redovisning och muntlig tenta gick fint den med. Sen stötte jag ihop med några killar ur CMB och de, jag och några till gick till Teacher's för en bit mat innan övningen. Många skratt och väldigt trevligt.

Övningen började hur bra som helst. Vi sjöng nästan bara gamla godingar och Leif tillät tillochmed B2:s dum-dum-stämma på Kärlekens Tid. Lycka!

Sen slog det slint. Blev jättenere och kunde knappt fokusera. Men när lilla Julia bröt samman unde Himlen Är Oskyldigt Blå, glömde jag mig själv och satte mig hos henne en stund. Stackars!

Timmen är sen, och jag orker inte plugga. Imorgon blir det tvätt, plugg, flytthjälp och kursstart på Röstträningskursen. Leif ska tydligen höra oss alla sjunga solo. Jag vill inte sjunga solo för Leif. Men det blir förhoppningsvis inte förrän nästa vecka.

Nu ska jag se vad min kudde gör...

Såhär känns det just nu... Bara titeln sammanfattar en massa känslor från Krakow. Det som hände där, hände Under Samma Himmel som finns där än, det hände Under Samma Himmel som vi har ovanför oss. Alltinge sker Under Samma Himmel.


Tack, Åsa Jinder!