Taubespelen 2010
Helgen har spenderats utanför Orust/i Orusts kommun. Älskade onkel dirigenten hade, precis som förra året, ordnat med biljetter. Vilket visade sig bli inte helt okomplicerat, dock.
Han hade inte fått biljetterna i tid, vilket ledde till att han inte hann skicka dem. Och på lördagen skulle han inte vara på plats. Men det skulle gå bra, sa han, om vi bara sa till i entrén. Det gjorde vi. Tjejen, som väl var ett par år yngre än jag, såg tveksam ut till en början. Jag sa bara som det var, och att vi kunde ringa J om det skulle vara problem. Det verkade ta skruv, hon bara viftade in oss.
Väl inne på spelen träffade vi P, och vi hyrde stolar och satt bra bredvid skojiga stockholmare. Jag var tacksam för att jag inte behövt betala. Hade jag själv lagt nästan femhundra på en biljett, så hade jag varit besviken. Alla artister, utom Sven-Bertil och en ung tjej, körde nästan lika mycket eget, som Taube. Och enligt mig så ska Taubespelen vara just Taube. Sina egna låtar kan de köra någon annanstans. Tycker jag. Menmen. Peter Carlsson och Böå Grodorna var hysteriskt roliga, även om de ynka fyra Taubelåtar de spelade under sin dryga timme, gott kunde ökats på med ett par till.
Precis som förra året blev det camping. Först tillbaka till fastlandet med cyklarna (vi lämnade bilen på fastlandet och cyklade till ön; med bil från spelen till den lilla linfärjan som bara tar drygt tjugo bilar, gör bilkön och väntan på färjan att den knappa kilometern tar en timme, med cykel tar det på sin höjd fem minuter). Bort till bilen och hämta all campingstuff. Massa saker var det. Sen släpade vi med oss alla saker till vårt lilla smultronställe precis vid vattnet, där vi satte upp tältet och tände engångsgrillen. Gott grillat blev det med andra ord, innan vi hivade in alla väskor i tältet, bredde ut täcken och la oss på luftmadrassen som alldeles lagom fyllde upp tältgolvet. Vi sov väl hyfsat bra. Så bra man nu kan sova i tält om man inte råkar vara en festivalmänniska.
I morse kom vi upp vid nio. Spelen skulle inte börja förrän efter två, så vi hade gott om tid att äta, packa, bada (bara jag, inte Finaste) och ta oss tillbaka till bilen för viss omorganisation och parkeringsbetalning (trots vår snälla lapp om att vi kunde tänka oss att betala för natten sa ingen något om det). På färjan igen, samma procedur med entrén och sen hitta de platser J lyckats ordna. Rad elva. Mitt för scenen. Perfekt. Jag hann köpa en keps som skydd för solen och sen drog det igång. J var naturligtvis fantastisk som dirigent.
Övriga artister var helt suveräna idag. Lill-Babs var enormt inspirerande och jag satt med ett glädjerus i kroppen när hon lämnat scenen. Östen med Resten var otroligt roliga och visade prov på fantastisk musikalitet. Och drev mig till tårar med Kärleken och Vinden. Så fint. Och vad vackert Jens sjunger! Four Hands spelade gitarr som gudar. Sven-Bertil var... Sven-Bertil. Hanna var duktig. Lill Lindfors gjorde som vanligt sin härliga version av Balladen om Briggen Blur Bird av Hull. Vinden som alltid lyckas blåsa och frammana den där rysningen...
Det har varit fantastiskt, för att sammanfatta. Helgen, spelen, kvällarna. Finaste.
Så här sitter jag nu. Alldeles trött och lycklig, med en hinna av havsvatten på kroppen. Efter årets första och kanske enda havsbad. Håret känns fett och lite strävt, men jag vet att det bara är saltvatten. Och trivs. Nu ska jag sova. Gott, hårt, och länge.
Årets...
Sven-Bertil - Taube
Jerker - "Le-och-spela-med-leendet" till sinfoniettan när ÖmR missade ett halvt intro och började sjunga ändå.
Lill - Balladen om Briggen Blue Bird av Hull
Lill-Babs - "...och då sa han att "Tja... jag täljer bara bort det som int' är häst.". Gör det ni med. Tälj bort det av livet, som inte är liv, och se vilket jävla liv det blir!
Bitch - Parkeringshäxan
Fulaste - Finastes bränna
Keps - Min asfula blå Taubesällskapetkeps som jag blev tvungen att köpa
Lyssna, hänförs, njut
Han hade inte fått biljetterna i tid, vilket ledde till att han inte hann skicka dem. Och på lördagen skulle han inte vara på plats. Men det skulle gå bra, sa han, om vi bara sa till i entrén. Det gjorde vi. Tjejen, som väl var ett par år yngre än jag, såg tveksam ut till en början. Jag sa bara som det var, och att vi kunde ringa J om det skulle vara problem. Det verkade ta skruv, hon bara viftade in oss.
Väl inne på spelen träffade vi P, och vi hyrde stolar och satt bra bredvid skojiga stockholmare. Jag var tacksam för att jag inte behövt betala. Hade jag själv lagt nästan femhundra på en biljett, så hade jag varit besviken. Alla artister, utom Sven-Bertil och en ung tjej, körde nästan lika mycket eget, som Taube. Och enligt mig så ska Taubespelen vara just Taube. Sina egna låtar kan de köra någon annanstans. Tycker jag. Menmen. Peter Carlsson och Böå Grodorna var hysteriskt roliga, även om de ynka fyra Taubelåtar de spelade under sin dryga timme, gott kunde ökats på med ett par till.
Precis som förra året blev det camping. Först tillbaka till fastlandet med cyklarna (vi lämnade bilen på fastlandet och cyklade till ön; med bil från spelen till den lilla linfärjan som bara tar drygt tjugo bilar, gör bilkön och väntan på färjan att den knappa kilometern tar en timme, med cykel tar det på sin höjd fem minuter). Bort till bilen och hämta all campingstuff. Massa saker var det. Sen släpade vi med oss alla saker till vårt lilla smultronställe precis vid vattnet, där vi satte upp tältet och tände engångsgrillen. Gott grillat blev det med andra ord, innan vi hivade in alla väskor i tältet, bredde ut täcken och la oss på luftmadrassen som alldeles lagom fyllde upp tältgolvet. Vi sov väl hyfsat bra. Så bra man nu kan sova i tält om man inte råkar vara en festivalmänniska.
I morse kom vi upp vid nio. Spelen skulle inte börja förrän efter två, så vi hade gott om tid att äta, packa, bada (bara jag, inte Finaste) och ta oss tillbaka till bilen för viss omorganisation och parkeringsbetalning (trots vår snälla lapp om att vi kunde tänka oss att betala för natten sa ingen något om det). På färjan igen, samma procedur med entrén och sen hitta de platser J lyckats ordna. Rad elva. Mitt för scenen. Perfekt. Jag hann köpa en keps som skydd för solen och sen drog det igång. J var naturligtvis fantastisk som dirigent.
Övriga artister var helt suveräna idag. Lill-Babs var enormt inspirerande och jag satt med ett glädjerus i kroppen när hon lämnat scenen. Östen med Resten var otroligt roliga och visade prov på fantastisk musikalitet. Och drev mig till tårar med Kärleken och Vinden. Så fint. Och vad vackert Jens sjunger! Four Hands spelade gitarr som gudar. Sven-Bertil var... Sven-Bertil. Hanna var duktig. Lill Lindfors gjorde som vanligt sin härliga version av Balladen om Briggen Blur Bird av Hull. Vinden som alltid lyckas blåsa och frammana den där rysningen...
Det har varit fantastiskt, för att sammanfatta. Helgen, spelen, kvällarna. Finaste.
Så här sitter jag nu. Alldeles trött och lycklig, med en hinna av havsvatten på kroppen. Efter årets första och kanske enda havsbad. Håret känns fett och lite strävt, men jag vet att det bara är saltvatten. Och trivs. Nu ska jag sova. Gott, hårt, och länge.
Årets...
Sven-Bertil - Taube
Jerker - "Le-och-spela-med-leendet" till sinfoniettan när ÖmR missade ett halvt intro och började sjunga ändå.
Lill - Balladen om Briggen Blue Bird av Hull
Lill-Babs - "...och då sa han att "Tja... jag täljer bara bort det som int' är häst.". Gör det ni med. Tälj bort det av livet, som inte är liv, och se vilket jävla liv det blir!
Bitch - Parkeringshäxan
Fulaste - Finastes bränna
Keps - Min asfula blå Taubesällskapetkeps som jag blev tvungen att köpa
Lyssna, hänförs, njut
Kommentarer
Trackback