Maria P

Nu börjar jag förstå hur F kände sig. Min lilla etta är till brädden fylld med kartonger. Det mesta är faktiskt nerpackat nu. Även om det inte ser så ut. Är väl det att allt skräp som kommer fram mest hamnar direkt på golvet (ska få undan alla kartonger och så grovsopa sen, tänkte jag). Men faktum är att det är överskåpen, två garderober (nästan tomma), badrummet och så lite på bordet kvar. Och det är inte mycket grejer på något av ställena. Har redan fyllt tretton kartonger, och kommer väl behöva tre-fyra till. Var fanns allt när jag flyttade in? Jag hade med mig fyra kartonger, och då blev det fullt. Jaja, man samlar väl på sig, antar jag.

Det är så tomt på alla hyllor. På alla väggar. Det man med lite god vilja skulle kunna kalla för kök är tomt.

Den lilla etta, som såg så liten ut i början. Blev mitt hem. Efter nästan ett år var det tjugo kvadratmeter som jag refererade till när jag sa "hem". Snart är den inte mitt hem längre. Överhuvudtaget. Inte "min lägenhet".

Men det känns bra. Vemodigt, ja.

Men bra