Maria P

Min sjukdom (som inte alls är en vanlig förkylning med hosta och halsont och slem och feber och huvudvärk utan en dödlig, jättefarlig sjukdom som gör att jag överhuvudtaget inte kan röra mig utan måste få assistans dygnet runt här hemma ;P) har nått ett nytt stadium. Har ju haft feber till och från sen i fredags, men idag har jag nog en febertopp. Jag som aldrig får feber, vad är det här? Termometern hånlog åt mig när jag vaknade, och jag har hittills orkat från sängen till toan, tillbaka till sängen för att hämta täcket och nu till datorn. Min kropp är i chock. Jag kan knappt minnas senaste gången jag bangade från något på grund av sjukdom.

Jaja, jag blir väl frisk innan onsdag, åtminstone. Då åker vi till Malung och firar Fiastes mamma som fyller 50. Igår slogs det in paket, alldeles genialiskt, om jag får säga det själv. Ett stort paket, ett ganska litet och ett hälften så stort som det ganska lilla (exakt hälften så stort, av logiska skäl ;P) samt ett kuvert blir det. Ett stort kuvert med ett stort kort.

De har fortfarande inte ringt från jobbet jag var på "intervju" för, och jag sörjer inte. De har som policy att höra av sig inom ett dygn (något längre för sommarjobb) och det har gått ganska exakt två nu. Sen får gärna nåt annat jobb höra av sig, i och för sig.

Nu: En liter vatten och sen försöka vila bort det sjuka.