Maria P

Som de flesta säkert vet så får värme saker att svälla och utvidgas, medan kyla har motsatt effekt.

 

Mina fingrar är ett slående praktexempel på det.

 

Idag, antagligen när jag stod ute och vaggade på en kärra innehållande ett snart sovande barn, tappade jag min förlovningsring. Den är naturligt lite för stor, var väl varm om händerna när vi provade ut ringstorlek, och i kyla blir den såklart alldeles för stor. Jag märkte ingenting under resten av vagnvilan, heller inget under rasten. Först när jag kommit tillbaka från rast samt plockat upp en hög med sovande ungar ur deras respektive vagnar, kände jag att något saknades. Jag visste att jag hade haft ringen på mig när vi kom in från utetiden på förmiddagen, så jag var helt lugn för att den skulle finnas inomhus, eller åtminstone i direkt anslutning till huset. Alternativt i fickan på något barns kläder, vilket jag förutsatte att en förälder till slut skulle lägga märke till.

 

Jag fick igång hela personalstyrkan på att leta, och till slut var det K som bara spontant (och något synskt) gick utanför dörren och tittade ner i gallret där utanför. Där låg den. Ringen.

 

Då hade den säkerligen varit av fingret i en timme. Jag hade dessutom alldeles nyligen slängt en blick just där, i samband med att jag letade igenom alla vagnar och kläder, tillhörande de barn som sovit.

 

Herreminje. Så det kan gå. K fick två kramar i alla fall. Det förtjänade hon.