Maria P

Så. J---a. Underbart!

 

Efter förra veckans katastrofpass hade jag bestämt mig för att det fick bli vad det blev idag. En sjukilometare skulle jag säkert ta mig igenom, tänkte jag, men helt säkert hur långt det skulle bli, tänkte jag bestämma efter dryga fyra kilometer.

 

Där och då bestämde jag mig för att testa milen igen. Inte ens ljumsken gjorde ont och jag kände mig faktiskt ganska energisk. Jag löpte på fint och när GPSklockan passerade milen så gjorde den det på femtioåtta minuter och fyrtiotvå sekunder. Jag klarade alltså milen på under timmen, och då räknar vi in uppvärmningen på det, och den gick sakta. Snacka om positiv boost; behövde verkligen det nu när det bara är en månad kvar till ToppLoppet.

 

Efter lite drygt en mil stannade jag och gick ett par hundra meter (så grymt trött i låren efter gårdagens steppass, och när sista uppförsbacken kom så tog det bara stopp), sen vart det en lååång lugn nedjogg på drygt två kilometer. Långsamt och skönt.

 

Jag håller mig alltså fortsatt i hygglig form. Dock har en punkt på högerfoten börjat göra lite ont, men jag tror inte den smärtan saktar ner mig nämnvärt. Blir att linimenta och linda.