Kabooom!

Via fina, kloka Johanna, hittade jag detta inlägg.
 
Läs. Snälla ni, läs det. Det är kort, jag lovar. Och kanske kan ni få en förståelse för hur min jul kanske blir, om inte Han håller sig lugn.
 
Framförallt var det så skönt att få ord på det där jag skrev om en annan gång; att jag egentligen bara är rädd för en tanke, en tanke jag själv bidragit till att frammana.
 
Återigen vill jag bara få höra att det går att bli bra. Från någon jag själv bildat mig uppfattningen om, aldrig varit där. Där nere. Men som varit det och tagit sig upp och som kan se mig i ögonen och säga att det går. Någon jag litar på, någon som aldrig skulle ljuga
 
Finns det någon sån?

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback