Puh...
Ja, herrejistanes. Dagar som idag tär, på både psyke och kropp. Jag trodde dagen var bra, det kändes så. Sen gick allt snett och gråten var i halsen ända fram till kvällningen.
Det får lov att bli ett par timmars sömn nu, så kanske jag är någotsånär återhämtad till imorgon. Imorgon ska bli en kramadag, har jag bestämt. Jag ska hämta energi från vemsomhelst som ser ut att kunna låna ut litegrann till mig.
Kommentarer
Trackback