Då blev den så självklar
Vi övade på denna under en körövning för ett tag sedan. L bad oss reflektera över vad den står för. Jag kläckte ur mig, att den handlar om någon, som vet rätt och fel och står fast vid det; någon som inte vänder kappan efter vinden, och som inte lyssnar på, eller tar till sig, av skitsnack. Inte skitsnack som i förtal, utan skitsnack som i sådant en ledare som egentligen inte vet vad hen pratar om, indoktrinerar en befolkning med.
Ja, och som vanligt applicerar jag den på något jag känner till. Någon jag känner till. Någon som står fast och ser rakt igenom precis vilka dumheter som helst.
Då blev den så självklar, denna enkla visa.
Dröm om en blomma i fredlig jord
Som stolt står emot ljuva toner
Som lockar och manar med vackra ord
I Guds namn och från höga troner
Dröm om den blomma som i sitt värv
Kan skilja på framgång och på fördärv
Dröm om den blomma som helt bestämt
Hävdar människans godhet, trots allt som hänt
Dröm om en blomma som ser och ler
Och stadigt står rotad, fast vinden
I västan mest liknar ett stjärnbanér
Som förtroligt och ömt smeker kinden
Dröm om den blomma som växt sig stor
Och med handen på hjärtat visar var hon bor
Dröm om en blomma, så ren som sand
Som har funnit en väg till sitt samarkand
Dröm om en blomma som fick och gav
Och som tryggt vandrar kring i ett nu
Som männska bland männskor i ett männskohav
En blomma bland blommor
Och den blomman är Du
Kommentarer
Trackback