Maria P

Sådär.

 

Femtioåtta minuter av skratt och av allvar. Prat. Mycket prat. Värme och öppenhet. Som det brukar vara.

 

Fantastiska E. Älskade E. Den lugnaste människa jag mött. Den som vrider och vänder på livet tills det liknar en korkskruv, den som ser lösningar på allt. Den som vet att behålla vett och sans. Den som lyssnar bättre än någon annan jag mött. Den som, även i sin frånvaro, lär mig nya saker, hela tiden. Den jag tänker tillbaka på med lugn och värme. Den jag, senast igår, grät över, på bussen till jobbet. För att det var alltför längesedan; just därför grät jag litegrann.

 

Det enda jag saknade ikväll, var ögonen. De gråblå, kloka ögonen, som ser rakt igenom precis vilken dumhet som helst.

 

Femtioåtta minuter.

 

Älskade E.