Havrekakor och skavda tår

Sådärja. Även denna torsdag tycks ha förflutit.
 
Då mina ben fortfarande värker blev det en promenad efter jobbet; drygt en mil blev det, bland annat ett varv runt stadsträdgården (där vistas jag inte överdrivet ofta). Jag har även inhandlat en sjukt härlig jacka som jag gått och ryckt i ett tag, på Stadium. Jag har hunnit baka superenkla havrekakor (inte ens jag kan misslyckas med dem) och nu, närsomhelst, ska vi ta oss ner till stan för konsert med Mikael Wiehe (julklapp från mina föräldrar).
 
Äckelvarning på en av bilderna!
 
Älskade jacka!
Tyckte något skavde lite i skon...
 
 Dagens promenad.
 
 Havrekakor!
 
Kaka och te tillsammans med Farbror Blå.
 
Havrekakor
Grundrecept (15 st):
5dl fiberhavregryn
3 bananer
 
Det var grundreceptet det. Mer än så behövs inte, men jag pimpade mina med 2msk kokos, 3msk gojibär, och 1krm vaniljpulver. Sen formade jag dem till femton lagom stora kakor och gräddade dem i 175° i åtta minuter (vår ugn är snabb, en normal ugn tar det kanske tio minuter i).
 
 
Nej, hörrni, Wiehe var det! ♥

Silverfall

Idag har vi varit på picknick, Finaste och jag. Vi åkte till ett av mina smultronställen; Silverfallen ett par mil från mina föräldrars hus. Det är väl inget smultronställe i den bemärkelsen att ingen annan hittar dit, det var knappast en helt unik idé att åka dit en dag som idag. Fast de grupper av folk, främst familjer, som rörde sig där, var inget som störde.
 
Vi tog stråket över kullarna och insåg redan efter några tiotal meter att vi hade tur. Det finns nämligen inga garantier att det finns vatten i fallen, särskilt inte efter en bar vinter som den som varit, och i synnerhet inte såhär långt efter att allt smält.
 
Jag fick lära mig i gymnasiet, när stackars Ulf släpade runt på oss oinspirerade tonåringar, att Billingen har bra mark för växtlighet och visst, det växte redan lite vårblommor på berget kring vattnet. Vitsippor lyckades vi hitta, bland annat.
 
Nä, nu låter jag bilderna tala. Lite matporr från vår picknick kommer också.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hjalmar och båtar

Ja, det blev en bra dag. Stilla ro. Två nätter i rad med förvirrade drömmar fyllda av upprepningar men utan struktur, har lett till lite trötthet, men det har varit hanterbart.
 
Det blev en lång stunds lekparkslek och sen lite filmmys. Sen utelek där plaggen flög åt alla håll allteftersom värmen tilltog. Hjalmar Gitarr fick följa med mig idag och var med på samlingen, och på eftermiddagen satte jag mig med gitarr och en uppsjö av sånger, på en filt i gräset och spelade och sjöng med de kiddosar som ville. Jag var grymt ringrostig efter att inte ha greppat en gitarrhals på över ett halvår (och jag är rätt kass som gitarrist i vanliga fall), men barnen bryr sig inte, som väl är.
 
Just nu sitter vi i bilen mot Vächötaschlätta. Solen skiner. Helen underhåller oss med sina visor.
 
Det är rätt bra, jämt nu.
 
 
Hjalle Gura. 
 
 Inspirerad Maria fixar mellis. 
 

Status: Bulldeg

Fan, det börjar dra ihop sig till sjukstuga här ikväll. Att gå på massage med skit i kroppen är inget bra, jag vet men jag har längtat efter det här i en månad och tänkte fan inte låta en förkylning sätta stopp. Dock, dock, dock skippade jag BodyCombatpasset idag; jag var på FLX efter massagen, men det är ju bara stretch.
 
Massagen var välbehövlig; E tryckte och knådade och drog och framförallt nacke och höfter blev rejält tilltryckta. Lite vinglig i kroppen (nästan lite psalongsberusningskänsla) lullade jag in på Z.est och köpte mig en ingefärssmoothie och knallade ner på stan för att införskaffa min favoritbroders födelsedagspresent. Imorgon far vi mot Axvall för att fira den nyblivne trettioåringen. Sen tillbaka till SATS för FLX då, innan jag trampade hemåt.
 
Ingefära. Gott. Och bra mot förkylning, sägs det ju.
Nu vet jag förresten hur en bulldeg känner sig.
Brollans present.

Chiapudding

Dagens frukost. Chiapuddingen som jag förberedde igår. Helt okej, men jag som är van vid sältan och värmen från havregrynsgröt, upplevde den som lite slabbig och smaklös. Får experimentera lite, för allt detta gick bara inte att få ner...
 
Bjuder på lite matpornografi (herrejisses, vem är jag ens?) istället.
 
 
 
 
Det bör ju gå att göra gröt på dessa små frön? Dyra var de, i vart fall... Och ska tydligen vara nyttiga.

Dagen

Idag har jag
  • vaknat alldeles för sent, men hann ändå till bussen (och fixa busskaffe och äta gröt, herreminje),
  • gosat ohälsosamt mycket med kidsen (går det ens?); det där med en mjuk liten kind mot ens arm när man läser saga...
  • haltat omkring och svurit över mitt vänstra knä,
  • långpromenerat (eller ja, fyra kilometer) till bussen när jag skulle hem,
  • varit på FLX,
  • stått på crosstrainern i fyrtio minuter,
  • varit på BodyCombat och förbannat mitt knä som strejkade så jag inte kunde köra benlåten för fullt,
  • gjort bananpannkakevåfflor, våffeldagen till ära,
  • lärt mig att våffeldagen även firas i Norge idag,
  • mailat tillbaka till restaurangen, där vi ska äta vår bröllopsmiddag och fått veta att haricot verts kan bytas ut mot grillad halloumi (från det värsta till det bästa, halleluja) och att vi är välkomna att provsmaka middagen någon gång,
  • blandat ihop morgondagens frukost; chiapudding à la Viola.
Ja, även denna tisdag har gått. Onsdag imorgon. Onsdagar är bra. Vet inte varför, men så känns det. Det finns alltid något att se fram emot på just onsdagar, har jag upptäckt.
 
 Bananpannkakevåffla med kvarg och hallon. Ja, de är frysta.

Meningslöst inlägg om vulkaner, energidränage, träning och massage. Och en bild.

Idag är en såndär dag då jag egentligen inte skulle blogga, för jag har inget att förtälja. Skrivlusten pockar dock på uppmärksamhet, så det får bli några rader, om än lätt meningslösa.
 
Dagen har varit fin. Glada kids, vilka har visat sig vara omättligt intresserade av vulkaner. Lite kladdande på tavlan och några bilder och dagen är räddad. Herreminje, deras kunskapstörst är helt enorm; det börjar bli svårt att hänga med i deras tempo.
 
Jag är fortfarande retroaktivt trött sen i måndags; människan jag träffade var verkligen ett vandrande energidränage. Trots det har torsdagsträningen varit bra. BodyCombatpasset var som vanligt helt grymt; hon som leder det på torsdagar är verkligen otroligt inspirerande och peppande! På tisdag släpps en ny release, vilket såklart ska bli spännande att testa, även om det är många härliga låtar i det pass vi nu lämnar bakom oss, som jag kommer sakna.
 
Nej, det blir inte mycket vettigare än såhär. Jag öppnar imorgon igen, så det får snart bli kvällen här. Finaste ska få massera min ömma rygg med lite liniment, och kanske ska han få ge sig på utsidan av min högra höft, vilken jag haft en låsning i, i nästan en månad. Sen har jag bokat in massage hos en av gyminstruktörerna på torsdag; hon har en del att jobba med, kan jag säga.
 
Bara för sakens skull. Min middag. Ett BelVitakex (de är faktiskt riktigt goda), filmjölk fylld med godsaker (fiberhavregryn, gojibär, solrosfrön, pumpakärnor, psylliumfrön och kokosflakes) samt en orimligt stor kopp ingefärste.

Mellanmål!

Dagens andra matrapport. Kom ganska nyligen hem från gymet och var, frukosten till trots, galet sugen på något.
 
Det fick, efter febrilt letande i skafferiet, bli en skivad banan, över vilken jag strödde kokosflingor, solrosfrön, gojibär, mortlad kanelstång (helvete, alltså; hade slut på malen kanel och tog en kanelstång och försökte mortla, det var apsvårt, gör aldrig det) och sist ringlade jag över lite flytande honung. Det blev sådär sjukt sött, så tungan nästan skrynklade sig, men gott var det.
 

Frukost

Herreminje...
 
Jag har precis smällt i mig detta. Är. Så. Grymt. Mätt.
 
Okej. Havregrynsgröt toppad med kokos, gojibär, pumpakörnor, solrosfrön och linfrön. Till det en kopp kaffe serverad i Farbror Blå, samt ett ägg.
Om två timmar ska jag dansa, därav denna abnorma uppladdning. Tror fasen inte jag kommer behöva äta på en vecka... ;)

Fredagsfika

Imorgon är det jag som fixar fredagsfika på jobbet. Kollegorna ska få müslibars, helt enligt detta recept, och dessutom ska de få hemgjorda chokladtryfflar. Sååå enkelt, och tillochmed (nästan) nyttigt; en deciliter vispgrädde som kokas upp och tas av från plattan. Sen rör man ner tvåhundra gram mörk choklad (minst sjuttio procent) och en halv tesked vaniljpulver (inte vaniljsocker, utan -pulver). Sen är det bara att röra tills smeten är jämn och låta den svalna (den fick lov att göra det medan jag var på gymet i några timmar). Och sen återstår bara att rulla den till små bollar (tjugofem stycken fick jag till) och sen rulla dessa i kakaopulver. Jag och Finaste smakade varsin - sååå goda!
 
 
Cykelturerna igår? Jodå, både till och från jobbet gick det fint. Var grymt skakig i benen när jag klev av hemma, trots att jag inte tagit i direkt. Menmen, kroppen var väl inte helt med på noterna... Fast som sagt, det gick och det känns bra. Eventuellt tar jag en löptur hem därifrån nästa vecka. I år kan man välja att springa Karlstadsloppet som halvmara, och även om jag är tveksam, helt och hållet av tristesskäl, vore det kul att någon gång ha löpt en halvmara. Jag vet att jag kan, men det kanske ska tränas till också...
 
Avslutar med en bild på mitt nya träningslinne från Cubus. Använde det på BodyCombatpasset idag, grymt passande, enligt mig.
 
Tre ledord för ett lyckat BodyCombatpass (missade tamejfanken inte ett enda slag idag, är grymt nöjd över mitt fokus!)

Morrn!

Onsdag morgon och här sitter jag och Fru Fuchsia och avnjuter en kopp gokaffe. Jag har även hunnit trycka i mig en tallrik havregrynsgröt. Ja, jag snöar in på min gröt, men jag är glad att frukosten just nu funkar, och har gjort så i ett par månader, faktiskt. Då får gröten vara det jag alldeles ovarierat slevar i mig. Igår testade jag dock något nytt; jag hade i en tesked kanel redan när jag ställde gröten på spisen, och det blev faktiskt gott. Att sen toppa det med en halv tesked kokos... mums! Det är lite knepigt, förresten, för kokos har aldrig tidigare varit någon favorit hos mig...?
 
Nej, hörrni. Dags att börja trampa ner mot stan och bussen. Idag blir det jobb fram till fem, sen ska jag och Finaste åka och införskaffa ett nytt skåp till badrummet (ja, efter att jag kommit hem med buss och cykel, vilket lär bli vid kvart över sex, halv sju...).
 
Trevlig onsdag!

Älskar torsdagar!

Helt seriöst, torsdagar är nog min favoritdag på hela veckan! Jag hinner med sååå mycket träning och jobbet brukar, av någon outrgrundlig anledning, flyta ännu bättre just på torsdagar. Fråga mig inte varför.
 
Just idag hade jag bytt arbetstid med J, så jag började sju, istället för kvart i sex. Det innebar att min rast senarelades, så jag hann vara med länge i skogen med kidsen. Den underbara stubbhoppningen fick sig en rejäl genomkörare, med kast i luften, snurr i famnen och många skratt. Vid halv fyra åkte jag hem, packade träningsväskan och sen snabbt ner till gymet. Där blev det, i vanlig ordning, trettio minuter spinning, trettio minuter core, trettio minuter aktiv stretch, tjugo minuter crosstrainer och en timmes BodyCombat. Har redan sjuk träningsvärk i de övre magmusklerna...
 
Sen jag kom hem har jag hunnit steka bananplättar. "Alla" gör dem just nu, så jag ville också prova. Den variant jag gjorde, bestod av en mosad banan, ett ägg och en deciliter fiberhavregryn. Bara att blanda och steka på medelvärme i litelite smör; två stycken fick jag till - en till mig, en till Finaste. Till detta tog jag femtio gram cottage cheese (i folkmun kallat Keso, fast just Keso är ett märke, inte en produkt). Satt fint i magen efter kvällens hårda pass.
 
Duschen nästa, tjing!
 
 
Middag, väl värdig en wannabeboxare.

Müslibars

J och J har varit här och blivit rejält gödda. I runt fyra timmar satt vi och snackade och åt. Sjukt trevligt.
 
Efterrätten var, som sagt, müslibars. Såg kanske avancerade ut, men låter enkla att göra och är ännu enklare än vad det verkar.
 
Ingredienser:
  • 6dl fiberhavregryn
  • 2dl riven kokos
  • 2 dl solrosfrön
  • ½dl krossade linfrön
  • 1dl russin
  • 1dl torkade gojibär
  • 5msk flytande honung
  • 2 ägg
  • 100g mörk (70%) blockchoklad
Blanda allt utom blockckokladen i en skål. Rör runt ordentligt tills alla torrvaror blivit fuktiga av ägg och honung. Bred ut i en ugnssäker form med bakplåtspapper och platta till (jag la ett bakplåtspapper ovanpå och plattade till medelst en brödform). Ställ in i mitten av en 175°C varm ugn och låt stå där i runt tjugo minuter.
 
Låt svalna någon timme, dela sedan upp i lagom stora bars. Mina blev lite väl stora, så jag fick till runt fjorton stycken. Jag är rätt säker på att jag hade kunnat få till ytterligare två.
 
Smält blockchokladen genom att lägga den på en (någotsånär) flat tallrik över en kastrull med kokhett vatten. Lägg ena sidan av varje bar i cokladen, använd sked att bre med, om det visar sig nödvändigt. Lägg på en bricka med bakplåtspapper, med chokladsidan upp, och ställ i kylen.
 
Ni ser! Otroligt enkelt och bara barsen är gräddade och uppskurna, så kan man vänta med att doppa dem i choklad (jag gjorde barsen igår och doppade dem idag), eller helt strunta i chokladen om man vill. Ingredienserna går naturligtvis att ändra efter behag. Och dessutom skulle jag nog tillochmed våga påstå att de är... nyttiga. Åtminstone nästan.
 
För den som är intresserad, kan jag meddela att jag serverade dem med chokladsidan nedåt.

Middagsplaner

Häpphäpp!
 
Om en timme kommer kollegan J och hens sambo hit på lite middag. Det mesta är förberett. Igårkväll blandade jag ihop lite allt möjligt och fick till några trevliga müslibars och nu på eftermiddagen, när jag kommit hem från dagens tuffa pass (en timmes crosstrainer, en timmes step-up/styrka, en halvtimmes core - älskar söndagar!), smälte jag lite blockchoklad och doppade ena sidan av barsen i. Det blir garanterat fler gånger, som jag tillverkar såna! Dessa bars får lov att utgöra efterrätten. Innan dess ska de bjudas på kyckling, fylld med crème fraïche, färsk timjan, västerbottensost och bacon (jag har gjort en liknande variant med en sojafilé, fast utan bacon då) och till det blir det sallad och potatisgratäng. Jag har en känsla av att vi kommer vara hyggligt mätta när kvällen är över.

Morotsbollar

Dessa testade jag idag, en variant på ett recept av en av instruktörerna på gymet. Hon har dock dadlar och cashewnötter i sina; jag har inget tålamod med att blötlägga något jag ändå inte gillar och Finaste tål inte cashewnötter, därtill bytte jag ut dessa mot pumpakärnor, solrosfrön, tranbär och russin.
 
 
  • 40 gram pumpakärnor
  • 60 gram solrosfrön
  • 1 matsked smält kokosfett
  • 45 gram torkade tranbär
  • 30 gram russin
  • 1 stor morot, riven och urkramad
  • 2 teskedar kakao
  • 1 kryddmått vaniljpulvet
  • 2 kryddmått kardemumma
  • Riven kokos
Mixa kärnor och frön till pulver och tillsätt kokosfett. Mixa ner tranbär och russin. Rör ner morot, kakao, kardemumma och vaniljpulver. Rulla smeten till bollar och rulla dessa i riven kokos. Förvaras i kyl.
 
Jag lyckades rulla fjorton bollar, men de var av rätt varierande storlek, så säg att det blir en femton bollar. Min smet blev sjukt kladdig, så till nästa gång kommer jag nog ändra något. Rapport kommer!

Morochdotterhelg

Jag och mamma har haft en superhelg i Stockholm! Vi möttes redan i Hallsberg och satt och snackade dynga på tåget. Väl framme i Hufvudstaden packade vi oss in i hotellets bagagerum, innan vi gjorde vår första runda på stan.
 
Det blev en del shopping redan då; en sjal, ett halsband och en tröja/poncho eller vad jag nu ska kalla den, hann jag köpa, och (medelst presentkort) ett par nya gymskor. Vi tog en fika och sen knallade vi tillbaka till hotellet för att checka in. Det lilla bagage vi hade lämnades nu på rummet och sen blev det en ny tur ner till stan. Vi gjorde vårt livs första besök på NK där jag köpte vad jag skulle kallat jacka, eller möjligen kappa, om inte mamma klargjort att det var en duffel. Den skulle kostat nästan tretusentvåhundra, men den var på halva priset. Jaja, sextonhundra är rätt mycket pengar, det också, men det var prisvärt ändå. En flaska rosé lyckades vi få med oss också.
 
Snabbt tillbaka till hotellet för ett misslyckat försök till bastubad, innan vi fixade oss iordning inför biobesök. Hundraåringen var klart sevärd. Nu hade jag inte läst mer än halva boken, men jag tror det kommer vara smärtfri läsning, det som återstår. Efter bion intogs trerätters på Michelangelo Ristorante i Gamla Stan. Oerhört gott!
 
Idag tog vi oss ut till Djurgården och in på ABBA The Museum. Mycket bra museum med hög teknologisk standard och mycket kul att se och göra. Efter det besökt tog vi oss tillbaka till innerstan och Gamla Stan, där det blev ytterligare en kopp kaffe och lite gott till.
 
Sen kom väl resans enda bottennapp... Inne i en butik, där jag hittade ett par orientaliskinspirerade byxor och en urmysig fleecetröja, upptäckte jag att min plånbok var borta! Jag svor och suckade, men den återfanns ingenstans. Efter ett tag lugnade jag mig och blev så praktisk som jag brukar när det kör ihop sig; jag knappade mig in på mobilbanken och flyttade alla pengar illa kvickt, jag ringde Finaste och bad honom spärra tankkort och Coopkort och jag spärrade mitt bankkort och beställde nytt. Huruvida plånboken var tappad eller stulen var inget jag varken kunde veta, eller orkade bry mig om. Den var borta, och efter att ha gått igenom, i huvudet, vad som fanns av värde i den, så kunde jag konstatera att inget egentligen var omöjligt att ersätta. Jag flyttade över lite pengar till mamma, som tog ut dem i kontanter åt mig. Jag fick köpt byxor och tröja och sen fick jag en sjal av mamma.
 
Efter en sallad vinkade jag av mamma, som skulle med ett tidigare tåg än jag, och sen strosade jag runt litegrann innan jag hämtade mina saker från hotellets bagagerum och satte mig på mitt tåg hem till Karlstad.
 
Jag hade knappt hunnit sätta mig i bilen hos Finaste, innan det samtal jag gått och hoppats på hela eftermiddagen kom. Min plånbok var upphittad. Av en vänlig själ, inne i Gamla Stan. Jag måste ha tappat den, för Visakort och allt var kvar. Inga kontanter dock... sa killen som ringde, men jag svarade glatt att den hade inte innehållit så mycket som en krona innan dess, så den var, helt enkelt, bara tappad av en Maria som, antagligen, svängde klumpigt med en väska som, klantigt nog, antagligen inte var ordentligt stängd. Mamma och jag hade pratat lite om det där, då vi upptäckte att plånboken saknades; merparten av dem som hittar en plånbok är ärliga och försöker återbörda den till sin ägare. Såvida den bara var tappad (det hoppet hade jag aldrig gett upp, eftersom jag ju inte kunde veta hur det låg till), så fanns ju chansen att den skulle hittas. Och det var vad som hänt, i en gränd i Gamla Stan.
 
Så. Helgen blev precis så lyckad som den kunde bli. Jag har haft tur som en tokig och världen innehåller vänliga själar. Precis som jag visste.
 
Instagram får berätta resten.
 
Mina nya innedojjor, som lyckades matcha hotellets sängöverkast.
 
 Ny sjal.
 
 "Dä gör la nôtta dit dä ska", sa mamma om vinet vi, på vinst och förlust, köpte.
 
 Min nya kappa duffel.
 
 Vin.
 
 Focaccia
 
 Risotto med tryffelsås och KarlJohansvamp.
 
 Chokladtårta.
 
Mamma betalade.
 
 Mitt nya hippiehalsband och jag.
 
 Hotellet hade stooora fönstersmygar.
 
 Jag älskar min kappa duffel!
 
 Kolla, till exempel, vilken gosig luva den har.
 
 Dyrgripar ska låsas fast.
 
 Barn av min tid; latte och smartphone i högsta hugg.
 
 Present till bebishen, inköpt på ABBA The Museum.
 
 Någon ABBAnörd som räknar ut vilken låt som blir vår ingångsmarsch på bröllopet?

Ilsken energi - energisk ilska

Min träningskväll inleddes bekvämt nog med ett halvtimmeslångt stretchpass. Så otroligt skönt att få mjuka upp lite, i alla muskler. Jag märker verkligen skillnad från gång till gång (nästa gång blir på torsdag) och barnen säger liiite mer sällan "Vad stel du är, Maria" (Javisst, tack för det... du är fyra och ska inte fatta sånt...?).
 
Direkt efter passet ställde jag mig på löpbandet. Det blev en lååång, lugn jogg; i fyrtio minuter höll jag på (jag hade en timme mellan passen...) och kom lite drygt sex kilometer. Inget tempokörande alltså, men i lätt uppförslut blev det ändå jobbigt nog för svetten att börja lacka.
 
Och så, till sist. BodyCombat. Det, i särklass, roligaste pass jag brukar gå på. Idag slogs jag för brinnande livet, och under en låt, då vi ska slå nedåt, som om vi slog på en som ligger, såg jag det där fula, jävla trynet med sneda tänder och jag lovar; hade han legat där så hade han inte ens pratat grötigt; han tade tamejjävelen inte kunnat prata alls. Inte en tand hade han haft kvar i käften. Och, säger jag bara, det var tur att musiken var på max, för mitt i ett slag, kom jag på mig själv med att vråla DÖÖÖ! rakt ut. Jag menade det, verkligen. Ser jag honom någonsin igen, ser jag helst att det är i små, små bitar, överkörd av, säg, ett tåg?
 
Ja, min energi därinne var verkligen vansinnig, men jag tror tekniken satt någotsånär ändå. Jag kunde kanalisera all min ilska mot ett enda mål och då blir allt så mycket bättre.
 
Bra dag på jobbet. Bra träning ikväll. Finaste hade lagat en lätt middag (blomkål, champinjoner, några små vårrullar och så lite sallad och gurka på det, plus ett kokt ägg) åt mig när jag kom hem.
 
Bra dag. Kort och gott.

Senaste dagarnas @instagrammande

Tisdag.
 
 Fredagens lyx: Vaniljkesella med färsk passionsfrukt i.
 
 Därefter ullstrumpor och Gordon.
 
 Och öl.
 
 Lördagens lunch: Basilikapuckar, sojachorizo och grönsaker.
 
 På kvällen åkte vi hem till N och såg senaste Star Trek i 3D. Live long and prosper.
 
 Typisk söndagförmiddag. Slant med mascaran. Fast bara lite.
 
 Hade nästan huvudet med mig... bortsett från att jag fick köpa vatten, och låna hänglås på gymet. Hursomhelst; PowerStep och Core, blev det på söndagen.
 
 Typ såhär peppad och glad kan man vara, efter två grymma pass med en av världens bästa instruktörer.
 
 Fågeljävel.
 
 Gårdagens träning: Nytt pass (för mig). Sjukt kul!
 
 Frukosten jag alldeles nyss hällt i mig: Havregrynsgröt och kaffe. En klassiker.

Söndag

Här har söndagen varit lugn. Jag cyklade (eller vad man nu ska kalla det) i nysnö och iskyla ner till gymet där det först blev fyrtiofem minuter crosstrainer, sen ett PowerSteppass följt av lite core. Instruktören var en av dem jag hade på ett par pass igår och hon erkände faktiskt att gårdagen hade satt sig på hennes muskler också. Herrejistanes, hela min kropp värker (sen kan nog en del av det bero på att jag har kört tre BodyCombatpass under veckan som gått)!
 
Efter passen blev det snabb dusch och fix innan jag mötte upp med Finaste. Vi hade planerat en liten fika med min kollega J och hans sambo. Så sjukt trevligt att träffas privat och prata om allt annat än jobb. Det styr vi lätt upp fler gånger!
 
En snabbvisit till kyrkan, där jag hade lyckats glömma min älskade mössa strax före jul, när vi hade våra julkonserter. Jag har varit in där flera gånger, men då har kyrkan varit tom och bakre delen av kyrkan, där körsalen (bland annat) ligger, har varit låst. Nu hade Oratoriekören övning där, så jag kunde slinka in och hämta min grönrandiga skatt. Lycka! En snabb sväng till Ikea och sen Coop fick fullända dagen. Väl hemma stekte jag fetaostbullar, vilka fick agera middag.
 
 Bästa kombinationen av pass; heeela kroppen får sig en genomkörare!
 
 Mina axlar tyckte att stången hade räckt gott som vikt. Instruktören tyckte annorlunda.
 
 Core.
 
 Äntligen! Finaste mössan är på!
 
 Fetaostbullar.
 
Recept
•1 ägg
•1/2dl ströbröd
•1/2dl vetegroddar
•60g hackad gul lök
•2dl majsmjöl (eller polenta)
•100g riven ost
•200g fetaost
•370g krossade tomater

•Rör ihop alla ingredienser utom tomaterna i en skål. Salta, peppra och ha i lite örter (jag hade basilika och persilja, och dessutom örtsalt). Mixa med stavmixer till en fast massa.
•Rulla massan till bollar (jag gjorde ca 35st, ganska små).
•Koka bollarna i ett par liter vatten, tillsammans med en buljongtärning, i ca 4min.
•Stek därefter bollarna i olja eller smör tills de fått färg. Tillsätt tomaterna och låt allt bli varmt.

Jag åt dem som de var, Finaste åt dem med lite pasta. De var grymt mättsamma; fem stycken räckte gott åt mig.

Underbara unge

Ett av kidsen på jobbet frälste mig totalt i fredags.
 
Jag är ju vegetarian, och det vet barnen vid mitt bord. Självklart har vi, precis som de flesta förskolor, även barn med annan typ av specialkost, så att jag väljer bort viss mat, är inget de ifrågasätter. De vet, och de är okej med det.
 
I fredags fick vi chili con carne till lunch. Riset var nedblandat i själva köttgrytan, så jag fick ta av det jag kunde äta, det vill säga majs och gurka. En av femåringarna vid bordet såg lite bekymrad ut när han såg det, men jag sa att jag skulle ta en smörgås sen, när jag skulle dricka kaffe.
"Då får du ha tidig rast, Maria, så du får äta.", svarade han. Där, smälte jag totalt.
 
Sen skulle jag iväg och hämta något, och smet på vägen in i köket och tog en liten smörgås, vilken jag sen hade med till bordet. När nämnda femåring såg det, sken han upp och utbrast:
"Braaa, Maria!"
 
Alltså... älskade, små...

Tidigare inlägg Nyare inlägg