Inatt så är det Valborgsnatt...

...Maj är välkommen
Och skogen bär sin gröna hatt
Sommaren är ljuvlig för oss alla!



Så drar Valborg igång med dunder och brak. Missar vårdhemssjungningarna tyvärr, men på torget ska jag stå klockan 15.00 och ta på mig mössan. Studentmössan alltså. Inget annat.

Innan dess är det dock engelskalektion samt ett snabbt besök i Kristinehamn för projektarbete i musik. Blir ett fasligt flängande idag, men roligt ska det bli!

Häpp, dags att göra sig klar!

My Fair Lady

En musikal jag starkt rekommenderar! Rolig och med ett fantastiskt skådespel och underbar musik! Helen Sjöholm var såklart bedårande och Jan Malmsjö fick stämningen att stiga ett par grader till varje gång han äntrade scenen. Herr Körberg var tyvärr sjuk, men inhopparen gjorde ett mycket bra jobb så vi sörjde inte.

Annars var resan en av de bästa jag gjort. Jag, Kertin och Susanne kom fram till huvudstaden runt halv ett och då begav vi oss till en restaurang och fick i oss lite indisk mat. Redan vid tre började föreställningen så det blev en kort promenad ner till Oscarsteatern. Efteråt stod vi och skulle stalka Helen lite, utan framgång dock. Däremot såg vi många andra kändisar, men dem var vi relativt ointresserade av.

Vid sju mötte vi upp med två gamla körkompisar, Linus och Ieva. Tillsammans med dem gick vi och åt asiatiskt (igen). Kvällen gick fort och innan jag och Kerstin åkte med Ieva och Linus till Södertälje så vinkade vi av Susanne som skulle sova hos sin kusin.

Vi satt och pratade länge över en kopp te, men till sist kom vi i säng.

Efter en natt på hårt liggunderlag hade jag en lätt nackspärr, men sovit hade jag gjort. Vi fick i oss lite frukost och vid elva vinkade Ieva och Linus av mig och Kerstin som skulle tillbaka till storstan. Där blev det en lättare shoppingtur. Jag hittade en snygg, blå långskjorta samt en jättesöt klänning till Valborg. Kerstin gick inte tomhänt hem hon heller. Halv två återförenades vi med Susanne och då mötte vi även två andra gamla körkompisar; Åsa och Malin. Vi fem gick och åt lite lunch och sen blev det faktiskt dags för mig och Kerstin att åka hem. Susanne skulle stanna en natt till.

Så efter en låååång bussresa är jag nu äntligen hemma. Har varit en underbar helg på alla sätt, full av skratt och galna upptåg. Tack alla, som har förgyllt min helg!


Liten lektion

Nej.

Det är inte en papperskorg.

Det är en cykelkorg.

Men tack för gåvan, det var omtänksamt av dig. Jag tog mig friheten att flytta på det. Till en riktig papperskorg. Hoppas du inte tar illa vid dig.

Och du la det åtminstone inte på trottoaren, du la det i en korg. Men det var min korg. Jag har fler. Här hemma. En är röd med en plastpåse i. Den kan du få låna.

Nästa gång du äter glass.


Eum...

Inget vettigt att skriva... som vanligt. Varit hos Jenny nu och umgåtts lite. Trevligt på alla sätt.

Var på polskakurs igår. Dansen alltså. Inte språket. Svårt som fasen var det, men kul. Började nästan få in snitsen till sist... då var det slut för dagen. Menmen, det kommer väl.

Och idag har det varit en helt vanlig skoldag. Grammatik på morgonen, men för en gångs skull kände jag mig inte totalt lost. Mellan lektionerna var jag ute och joggade, skönt faktiskt. Sista lektionen hade vi kort teori/diskussion. Sen fick vi tillverka mycket pedagogiska sällskapsspel. Det var jättekul!

Jaja, ett avsnitt av Mord i Sinnet nu, sen sova.

VFU

Ny skola, ny handledare, ny klass. Funkar rätt bra, men har ju inte lärt känna någon än. Men eleverna frågar mig om hjälp ibland och det känns bra, annars känner jag mig mest som en möbel.

Starten var rätt absurd. Fick haffa första bästa för att hitta till personalrummet i det hus där min handledare jobbar. Hon själv var tio minuter försenad men jag blev åtminstone lite omhändertagen av VFU-samordnaren som också jobbar där. När min handledare väl kom, blev det en snabb handskakning och sen begravde hon sig i listor och papper. Påväg till klassrummet sades inte mycket, utan jag fick bara trava efter.

Klassen var trevlig och när första lektionen var slut så fick jag äntligen en liten pratstund med handledaren. Eleverna hade idrott, så vi fick någon timmes paus innan lunchen. Vi satte oss i lärarrummet och när handledaren sedan skulle iväg och rätta, satt jag kvar och passade på att plugga lite. Och kom på att jag inte fått veta var matsalen låg. Inte blev jag hämtad heller, utan fick irra iväg på egen hand. Hittade både matsal och handledare. Hon stod, helt normalt och kollade så barnen tog lite mat. När hon sedan själv gick och tog sig, sa hon inget, utan jag fick bara jaga efter.

Resten av dagen igår samt dagen idag har flutit på, men jag känner mig lite... inte åsidosatt.... inte obekväm... men lite... hmm... ja, det går inte att sätta ord på det, men det känns inte alls lika naturligt som hos Ebba. Jag gillar klassen och min handledare är trevlig, har väl inte riktigt gjort mig hemmastadd än. Det kommer nog. Jag ska satsa på att köra tre dagar i veckan, och istället vara där färre veckor. Så har jag gott om tid till tentan sen.

Jag får ha en skylt på mig också, så att alla fattar att jag inte riktigt passar in än.

Alldeles... nöjd

Den här helgen har varit perfekt. Skulle inte vilja vara utan något av allt som hänt och allt jag gjort.

Det känns bra i kroppen just nu. Som om det faktiskt är påväg någonstans. Livet är nästan komplett. Det händer saker i en lagom takt och med rätt människor.

Jag tror att det syns på mig. Ögonen glittrar lite extra. Det gör de för att det känns sådär bra. Just nu. För att livet bara känns rätt. Just nu.

Det som sker imorgon sker imorgon.

Man kan inte förutse allt. Vad Kerstin än fnissar om när vi åker tillsammans i Gullet. Men man kanske kan hoppas, vad man än svarar på fnisset och hur mycket man än försöker.

Leendet tittar fram och man känner det där igen.

Vad kallades det?

Just det. Lycka.

Som det känns en sen natt när man fått prata om allt och ingenting.

Men du...

...jag hittar fortfarande inte Orions Bälte.



Rose darling come to me
Snake Mary's gone to bed
All our steaming sounds of love
Cannot disturb her in her night
Or raise her sleeping head
All I ask of you
Is make my wildest dreams come true
No one sees and no one knows

Rose darling come to me
Snake Mary dreams along
I would guess she's in Detroit
With lots of money in the bank
Although I could be wrong
You must know it's right
The spore is on the wind tonight
You won't feel it till it grows

Rose darling my friend
With only you and what I've found
We'll wear the weary hours down

Rose darling come to me
The clock is close at hand
All my empty words of love
Can never screen the flash I feel
Or make you understand
Honey can't you see
I know it's real. It's got to be
Why not chase it where it goes

Rose darling my friend
With only you and what I've found
We'll wear the weary hours down

Sömnig

Blev minsann en promenad inatt, och trevligt sällskap fick jag.

Av någon anledning stoppade jag in en Mord I Sinnet-DVD innan jag gick och la mig. Trodde väl att jag skulle orka se ett avsnitt. Dock stängde jag av DVD-spelaren, antagligen för att inte somna ifrån avsnittet. Eller jag vet inte. Såg det nu istället.

Jaja, när jag skulle sova så orkade jag inte bädda upp, så jag la mig direkt på soffan och mina prydnadskuddar, med min fleecefilt över mig. Vid fem i morse vaknade jag och efter lite dividerande bäddade jag till sist upp och kunde krypa ner.

Vaknade inte förrän halv tolv. Blev en dusch och nu är jag faktiskt människa igen. Ska bli en cykeltur till universitetet sen för att skriva ut min nya notskatt.

Lika bra att komma igång då.

Lycka

Har haft en perfekt dag!

Började med att städa. Fast det blev inte så noga... Dammsög och sorterade papper. Nyttigt det med.

Sen vart det sushi med styrelsen. Gott! Tyckte alla utom Maja... Menmen, alla kan inte älska allt. Efter det bowlade vi. Linda kickade ass och jag var bland de sämsta som vanligt. Inte en enda strike, men ett antal omgångar då jag slog ner nio käglor. Efter bowlingen gick vi och åt glass och sen drog vi hem till mitt där vi åt godis och åt popcorn, såg film... och drack vin. Boxen är ännu inte helt tom, men jag jobbar på det.

Summa summarum så har det varit en skön dag och jag är nöjd. Vet inte om vi är mer team nu än innan, men vi har haft trevligt.

Som sagt (skrivet) sitter jag och bearbetar de sista decilitrarna av en bag-in-box (är det något jag lärt mig om min styrelse så är det att de dricker för dåligt) och så funderar jag på en nattapromenad medan jag pratar med ...... Längre verkar jag inte komma.

Dessutom har jag fått ett trevligt mail innehållande en PDF-fil med min nya favoritlåt. Så går det när man vågar kontakta en låtskrivare. Han kunde inte ge mig arret, men tipsade mig vidare. Nu är det bara hoppet som får bestå =)

LYCKLIG!!!!

Ödet Valde Dig

Jag höll dig i min famn
Just innan du försvann
Du log mot mig och sa
"Jag kommer snart tillbaks"

Men ödet valde dig
Och tog dig bort från mig
Min Gud vad har jag gjort
För fel?

Mitt barn nu är du fri
Det kostade ditt liv
Den vackraste var du
Är du i Himlen nu?
Du lämnade vår jord
All tröst är tomma ord
För smärtan som jag har
Den stannar kvar

Trots att det känns så svårt
Så döljer jag min gråt
Och lär mig att förstå
Att jag dig inte når

I tomheten ibland
Jag räcker ut min hand
Och ropar efter dig
Ändå

Mitt barn nu är du fri
Det kostade ditt liv
Den vackraste var du
Är du i Himlen nu?
Du lämnade vår jord
All tröst är tomma ord
För smärtan som jag har
Den stannar kvar



Dagen

Har haft en skön dag. Började med tvättid, så nu är det gjort. Ska snart komplettera med att städa hela lägenheten. Efter att tvätten var slut blev det gym. Körde ett 3x12-pass och avslutade med en lätt hysterisk halvtimme på crosstrainern. Hade med mig MMP3:n, och det är värst vad mycket roligare det kan bli om man bara har sin egen musik. Körde stenhårt och landade på 415 kalorier. Var trött efteråt, men inte så less som jag brukar bli. Hade nog orkat någon kvart till.

Efter det var det stämrep med mina sköna andraaltar. Flummade på i en och en halv timme ungefär, och sen satte jag, Anja och Lovisa oss i solen med varsin glass.

Nu ska jag ner och handla lite, sen blir det städning. Team building med styrelsen imorgon!


Lugnt

Blir en lugn dag. Tvätt nu på morgonen. Ska sätta mig sen och renskriva lite anteckningar från igår. Huvudet snurrar av all engelsk grammatik, men då och då trillar en liten polett ner.

Igår fick vi veta betygen från den andra engelska delkursen. Även där blev det VG, även om det blev med ett litet minus. Jaja, syns ju ändå inte i betyget sen. Nu är det bara att jobba som fan resten av terminen, så jag kan få VG i slutbetyg sen.

Nä, ner till tvätten!

Ny favorit...

...som representerar mycket av det jag tänker på. Härlig låt som bekräftar och som gör mig lycklig.

Då Rädslan Tar Farväl - Åsa Jinder


Jag skulle vilja våga tro

Den tanken, den ger mig ingen ro

Säg, finns du för mig, för mitt liv, mitt hjärta?

Finns du för mig i min smärta?


Jag ber dig, kom till mig, se på mig
Och rör vid mig, tanken ler mot dig

Min längtan har rusat i alla sinnen

Led mig hem, kom, fyll mitt inre


Det som skänker mitt liv en mening

Är denna tanke på en förening

Mellan det som är jag

Och det som min längtans blomma är

Tänk om modet vill bära tanken

Tänk om jag väntat för att få känna

Hoppet stiga i själens boning

Då rädslan tar farväl


Sol!

Det är så vackert i Karlstad när våren kommer.

Ni borde komma hit och prova. Njuter av att möta våren här. Där jag sitter just nu ser jag två träd. På vintern när den första frosten kommer är de vackra. Men nu, när det börjar slå ut i dem, är de ännu vackrare.

Bara njuter.



http://hitchhikerfourtytwo.blogspot.com

Såhär...

...känns det i mitt liv just nu.
 

Så var det bevisat...

...idrott är farligt för hälsan.

saga hade fått ett fotbollsmål av Niclas och Antin. Det skulle såklart sättas ihop. Då klämde jag mig och började blöda på tummen. Buhu! Farligt är det, som sagt.

Annars en trevlig dag. Skottat en massa bajs och kört Luxor för första gången på jättelänge. Sen var Saga och jag och såg "Pettson och Findus - Glömligheter" på bio. Det var min födelsedagspresent till henne.

Imorgon ska jag ha sovmorgon. Sköööönt!

Hmpf...

Som vanligt över påsk så bara äter man och äter och äter... Känns som om jag gått upp flera kilon över helgen, så från och med måndag blir det hårdare tag. ut i spåret, ner till gymet! Frukt och gröt oc grönsaker, så jag kommer åtminstone i lite form innan sommaren.

Jaja, annars är det inte mycket att förtälja. Har pluggat, skottat bajs och slagits med en mage som fått i sig för mycket och fel mat.



Omnia sol temperat
purus et subtilis,
novo mundo reserat
faciem Aprilis,
ad amorem properat
animus herilis
et iocundis imperat
deus puerilis.

Rerum tanta novitas
in solemni vere
et veris auctoritas
jubet nos gaudere;
vias prebet solitas,
et in tuo vere
fides est et probitas
tuum retinere.

Ama me fideliter,
fidem meam noto:
de corde totaliter
et ex mente tota
sum presentialiter
absens in remota,
quisquis amat taliter,
volvitur in rota.



Novus amor est!

Axvall

Sitter i en villa i det lilla samhälle jag bott i under tjugo år. Huset står där det alltid stått. Det enda som förändrats är mammas och pappas rum. Eller färgen på väggarna, snarare. Ljust beige med en ljus cappuchinofondvägg. Bättre än det förra, blå. Fast jag ser allt att de missat lite. Fusk, fusk.

Igår var jag uppe i Ljungstorp och firade Saga. Vi åt, åt och åt. När jag vaknade i morse var jag fortfarande mätt, men en cykeltur på nio kilometer uppför samt rengöring av sju boxar fixade den saken. Var bara uppe ett par timmar. Jens, Katarina och Saga åkte till Färjestad, så jag fixade det sista i stallet och sen åkte jag hit igen. Ska laga mig någon mat nu, sen ska det bli sjunga av!

Morgon

"Utanför fönstret står naturen sprickfärdig..."

...sa programledaren på SVT:s nyhetsmorgon alldeles nyss. När jag slog på ljudet.

Bilden har varit på ett tag, men jag ville få en stund med Åsa Jinders underbara musik innan jag slog på ljudet. Det första som mötte mig i TV:n var en man som visade sig heta Dick Erixon. Debattör var han. Han liknade en sköldpadda.

Nu har jag ätit min frukostgröt och funderar på om jag ska ta en snabb morgondusch. Idag måste det bli buss till skolan. Ska ju ha med mig trolleyn, ryggsäcken, datorn samt en gigantlisk rockring. Den ska Mia få.

Kvart i åtta får vi möta en häxa, påstår hon nu.

Varför säger de så? Att "Ni ska få möta..."? Jag är inte där personligen, jag möter inte människan ifråga.

12.18 ska bussen lämna Universitetet. Jag har lite blandade känslor över att åka ner. Det ska bli mysigt och roligt att träffa familjen och vännerna, men något i mig vill sitta här hela påsken och bara låstas som om det inte är påsk. Jag hade kunnat fira med Anna. Två Västgötar på tjugo kvadratmeter, som efter en förfest fylld med polsk vodka gav sig ut och gjorde Karlstad osäkert.

Nej, morgondusch var det!

Glass

Har haft en sjukt onyttig dag, kantad av American pancakes och glass. Men det får gå. Måste väl starta upp påsken någon gång.

Har umgåtts med Jenny ikväll. Så trevligt så. Vi pratade och skrattade samt tittade på kort från Polen. Skönt att visa dem för någon som inte var med, någon man var tvungen att berätta för.

Nu måste jag börja packa, Västergötland imorgon.

Regn...

...är vackert. Lätt att tröttna på, visst. Men att sitta inne med en kopp te och se regnet.

Och att tänka att det lika gärna kunde varit snö.

Då är jag glad att det faktiskt är regn som kommer ner.


Jag har insett, för säkert hundrade gången, hur lycklig jag är. Hur mycket jag har.

Människor omkring mig som älskar mig. Som jag älskar högt tillbaka. Tak över huvudet, mat för dagen. En gåva i form av musiken. Kreativitet. Gåvan att vara lycklig. Gåvan att kunna sörja. Gåvan att känna förälskelse. Vänner. Jag får uppleva nya saker hela tiden. Jag kan se det vackra i världen. Jag har lätt att hänföras av det lilla.

Säkert saknar jag något. Någon. Någon att krypa tätt intill när det åskar. Någon att värma mig hos när det är kallt.


Om ett drygt dygn är jag i Axvall. Imorgon kväll ska jag på Sagas åttaårskalas. Ringde och gratulerade henne igår. Det var så härligt att höra hennes röst igen. Imorgon ska vi äntligen få ses igen, och jag ska gosa med hundar och hästar.

Jag ska besöka Morris grav. Kanske finns det en krokus någonstans som jag kan norpa. Och lägga hos honom. Han har varit utan blommor hela vintern. Förutom den han har hos sig i sin låda.
Älskade gamla katt.

Missan ska jag hälsa på också. Och gosa med henne.
Och så Pussel och Findus såklart.

Dags att sluta vara sentimental och se framåt istället.

I alla fall så lång fram som till duschen.


;)

Ibland smälter man som en Piggelin en het julidag...

Jösses, vilket tempo!

Idag fick jag reda på resultatet på tentan. Måste ge Marika ett stort plus för att hon rättade så fort. Och den kom hemskickad! Har jag aldrig varit med om förut...

Jaja, nöjd är jag i alla fall!

På den muntliga tentan fick jag G+. Nånstans mittemellan alltså. Kunde kanske gjort bättre, men jag varken hoppades eller trodde väl aldrig på ett VG där...

Hursomhelst, på den skriftliga tentan gick det desto bättre. 93,5 av 100. Det betydde VG, eftersom den gränsen låg på 85. Är minst sagt nöjd med min insats. Nu hoppas jag bara att det gick lika bra för alla andra. Något säger mig att genomsnittspoängen var ganska hög på den här tentan.

Nu så... Då behöver jag inte ha någon som helst tentaångest längre, vare sig beträffande att göra tentan eller att få tillbaka den. Nu kan jag fira påsk i lugn och ro.

Vågar jag hoppas på ett VG i kursen nu...?

Jahapp...

...då har man sett alla sju säsonger av Voyager. Inom loppet av fyra månader.

Hur många gånger har jag skrattat och/eller gråtit till den serien de senaste fyra månaderna? För att räkna det måste jag se alltihop en gång till, vilket jag inte vill just nu... Men skratten har varit fler än tårarna. Det kan jag lova. Kommer sakna det halvkassa skådespelandet. Och Doc...

Jaja, nu är det Spin City.

(^^,)

Kerstin fick mig att reflektera, fundera och inse en del under vårt djupa samtal i lördags kväll...

Jag tor att jag börjar utveckla känslor för någon, men hur i hela fridens namn ska jag veta hur han känner?

Alltid ska det vara så svårt...


Sex Laxar I En Laxask - släng dig i väggen!


In taberna quando sumus 
non curamus quid sit humus, 
sed ad ludum properamus, 
cui semper insudamus. 
Quid agatur in taberna 
ubi nummus est pincerna, 
hoc est opus ut queratur, 
si quid loquar, audiatur. 
Quidam ludunt, quidam bibunt, 
quidam indiscrete vivunt. 
Sed in ludo qui morantur, 
ex his quidam denudantur 
quidam ibi vestiuntur, 
quidam saccis induuntur. 
Ibi nullus timet mortem 
sed pro Baccho mittunt sortem: 
Primo pro nummata vini, 
ex hac bibunt libertini; 
semel bibunt pro captivis, 
post hec bibunt ter pro vivis, 
quater pro Christianis cunctis 
quinquies pro fidelibus defunctis, 
sexies pro sororibus vanis, 
septies pro militibus silvanis. 
Octies pro fratribus perversis, 
nonies pro monachis dispersis, 
decies pro navigantibus 
undecies pro discordaniibus, 
duodecies pro penitentibus, 
tredecies pro iter agentibus. 
Tam pro papa quam pro rege 
bibunt omnes sine lege. 
Bibit hera, bibit herus, 
bibit miles, bibit clerus, 
bibit ille, bibit illa, 
bibit servis cum ancilla, 
bibit velox, bibit piger, 
bibit albus, bibit niger, 
bibit constans, bibit vagus, 
bibit rudis, bibit magnus. 
Bibit pauper et egrotus, 
bibit exul et ignotus, 
bibit puer, bibit canus, 
bibit presul et decanus, 
bibit soror, bibit frater, 
bibit anus, bibit mater, 
bibit ista, bibit ille, 
bibunt centum, bibunt mille. 
Parum sexcente nummate 
durant, cum immoderate 
bibunt omnes sine meta. 
Quamvis bibant mente leta, 
sic nos rodunt omnes gentes 
et sic erimus egentes. 
Qui nos rodunt confundantur 
et cum iustis non scribantur. 

Carmina Burana #2

Så var de andra och sista konserten avklarad och noterna är inlämnade. Tack och lov! Det är oändligt maffig och härlig musik, men det är skönt att det är över nu. Den som tar en enda ton ur Carmina Burana på övningen på tisdag får en fet smäll.

Så det så.

Konserten gick bra idag med. När vi tagit de sista tonerna på "O Fortuna" i slutet, började folk applådera direkt. Även om jag var helt slut, kunde jag ta i det sista och ge gärnet. Nu är jag tom i röst och huvud.

Inget plugg blev det idag.

Ska ta tag i det nu, tänkte jag. Måste bara få i mig en tallrik gröt först.

Aaah...

Har borstat tänderna två gånger, använt tandtråd samt sköljt med munskölj.

Så nu ska nog folk överleva min andedräkt.

Som sagt så var det en trevlig kväll igår. Det var precis vad jag behövde. Är fortfarande trött och inte helt återställd, men jag är på gott humör! Rösten känns okej, men jag vågar inte lova mig själv att den håller. Hade det varit en vanlig sjungning med vanliga andraaltstämmor hade det inte varit några problem. Nu är det Carmina Burana, där ingen altstämma går lägre än ett A. Hoppar dessutom upp på andrasopranstämman på "Veni, veni venias!". Den går upp till höga F#. Hoppas det är Leif som sköter uppsjungningen idag...

Dum är man som sjunger på fyllan. Som tur var så grabbade Kersin tag i mig när vi började sjunga Anthem. Jag och Emelie tog förstasopran. Och vi sjöng inte alls i den tonart som står i noterna. När vi kom till det höga partiet så förklarade Kersin att "Nu ska vi gå hem, Maria". Var nog lika bra det.

Leif ringde nyss och frågade bland annat hur det var med mig.

Vad skulle jag svara på det?

Carmina Burana

Kvällens konsert gick bra. Men det var sjukt varmt uppe på scenen och jag tror jag höll på att tappa medvetandet ett par gånger. Klarade mig dock och efter konserten fick vi stående ovationer!

Efteråt gick jag och Kerstin hem till henne och åt lite godis samt tog varsitt glas Martini och varsitt glas vitt. Sen samlades vi på Leprechaun en sväng, några körsångare. Vi drack och hade trevligt hela kvällen och det sista sjög vi tillochmed litegrann. När vi avslutade kvällen med Vämlandsvisan kom folk och ställde sig i dörren till den avdelning där vi satt, och de sjöng med. Kerstin var dock enda sopranen där, så jag hoppade upp. Ingen stämgaffel redo, så det blev starttoner på måfå. Kommer vara kass i halsen imorgon, andraalt som man egentligen är =P

Fick inte åka hem direkt för Kerstin, utan jag mellanlandade hos henne och fick ett par rostade smörgåsar och ett glas mjölk innan jag cyklade hem.

Dags att sova...



"SKÅL för stående ovationer!"



Vackraste bilden...

Funderar...

Igår var en bra dag. Morgonen var fantastiskt vacker, tentan gick bra och Sundstatjärnet skapade så många bilder så att det knappt går att sätta ord på det.

Tankarna går fortfarande upp och ner. Men det ska de få göra. Jag tryckte ner många känslor nu i veckan, eftersom jag var så fokuserad på tentan. Jag tog mig inte tid att bearbeta alla känslor ordentligt. Kanske är det inte rätt tid att göra det nu heller, jag vet inte. Frågan är bara när det blir "rätt tid". När jag funderar på det viset, inser jag att nu är lika bra som någon annan gång. Ska skolan få komma i vägen för mitt välbefinnande så kommer jag inte kunna ta tag i mina känslor och tankar förrän till sommaren. Och då vill jag inte gå omkring och fundera, då ska jag vara lycklig! Nej, jag ska ta den tid det krävs nu. Det kommer ta tid. Det får det göra. Jag är inte rädd att konfrontera det längre. Just come and get me!

Låt humöret svänga lite, passa på att njuta när du mår bra, ta dig tid för dig själv när det går nerför. De mörka stunderna blir färre, kortare. De kommer aldrig försvinna helt. Men när vi av olika anledningar mår dåligt, njuter vi inte då desto mer när vi mår bra?

I allt det ledamma kan man vara lycklig. Inte alltid generellt lycklig, men hur dåligt jag än mår, blir jag lycklig av tanken på en familj som älskar mig, vänner som älskar mig och på allt positivt jag upplevt och på allt positivt som ligger framför mig. När man slutar tänka på det lyckliga blir man kanske ledsen igen. Men då har man fått en liten dos av lyckan. Den där lilla dosen som behövs för att man ska orka hålla sig uppe. Jag är lyckligt lottad som aldrig varit nere i det svartaste, djupa hålet. Jag har alltid funnit något positivt, även om det bara är en liten låga. Liten och flämtande, inte större än en tändsticka. Men den finns där.

En lätt dimma vilar fortfarande över Karlstad. Dimma är vackert. Farligt, men vackert.

Brukar inte det som är farligt, vara vackert?

För den sakens skull behöver det vackra inte vara farligt, dock.

Jag tycker sagoböcker ger en falsk bild av det där. Drakar är alltid fula och farliga. Men vad är farligast i naturen? Jo, det vackra, det du vill röra vid. De giftigaste djuren har de klaraste färgerna. Om det farliga i en sagobok är vackert, förvandlas det till sist till något fult. Men naturen förvandlas inte på det sättet.

Spelas just nu:
Åsa Jinder - Under Samma Himmel
Åsa Jinder - Dagg Över Hårga Äng
Åsa Jinder - Oppigårn
Åsa Jinder - Glädjen


Vacker, ledsam, lycklig. Allt i ett. Åsa Jinders musik är det som mer än något annat ger en bild av mina känslor just nu.

Sundstatjärnet i is och dimma

Sådana här bilder är sådant som skapar musik!


Är det inte ändlöst vackert?

Idag...

...är det ett halvår sen den jag älskar allra högst lämnade jordelivet.

Jag sörjer inte mindre.

Men varje steg jag tar går lite lättare.

Landar sakta...

I morse hade jag ett sånt där Moment. Som man bara upplever ibland. Vid sju klev jag utanför ytterdörren. Det var... lugnt. Bara lite stillsamt fågelkvitter. Och det luktade så gott. Det kändes sådär som det bara känns en tidig, tidig sommarmorgon, en såndär morgon när man är först upp och inget annat har vaknat.

Jag tog det som ett omen.

Cyklade lugnt till skolan, var ute i god tid och hade inget att stressa till. Väl där kollade jag tentasalen, sen satte jag mig och kontrollerade några saker. Efter en liten stund började det dyka upp andra ur engelskakursen. Vi satt respektive stod och rabblade saker ur minnet, även om vi inte visste vad som komma skulle.

Kvart över åtta satte vi igång. Kvart i nio tittade jag upp för första gången. Då hade jag kommit en god bit påväg. Hade hoppat över någon fråga för att komma vidare. Sen gick jag tillbaka. Kvart över nio kände jag mig klar. Halv tio bläddrde jag igenom igen, kompletterade. Kvart i tio satt jag och funderade på livet och åt en banan. Jag svarade till sist på alla frågor så gott jag kunde. Tentan såg (som tur var) ut som de gamla provtentor jag köpt och gjort, så upplägget passade mig perfekt.

Vid tio gick jag. Då hade jag under sammanlagt en halvtimme suttit och gjort absolut ingenting. Men ingen kan tvinga en ut ur en tentasal innan tiden gått ut, och dessutom var jag för mentalt trött för att gå.

Nu efteråt känns det bra (hör några "Told you so"). Godkänd är jag. Väl godkänd tror jag att jag är. Eller hoppas, jag vet inte. Full pott blir jag förvånad om jag har.

Känner en skön frid i kroppen, samtidigt som jag är helt upprymd och berusad av känslan över att ha klarat något.

Nu ska jag sätta mig på cykeln och åka hem till Stina och hjälpa henne att packa upp. Sen ikväll blir det Carmina Burana.

Ta hand om dig.

Inte för att Du har så mycket med det att göra...

...men Gode Gud, hjälp mig igenom det här!

Tentaångest...

...men solen skiner likväl.

Om allt skulle rämna...

...finns vännerna där
Om allt skulle rämna
Så stannar jag här
Om allt skulle rämna
Omkring mig på jord
Så skiner min sol
Och det ger mig mod

När tårarna rinner
Nerför min kind
Så torkas de bort
Av en ljum sommarvind
Om allt skulle rämna
Omkring mig på jord
Så skiner min sol
Och det ger mig mod


Solen skiner alldeles vackert idag. Precis som igår. Snart ska jag hoppa in i duschen och tvätta bort Stinas flyttdamm från igår. Sen ska jag cykla till Universitetet och plugga samt ha kursstart. Dags att få en ny lärare i engelskan. Men Marika får vi ha kvar. Blir jag glad av.

Jag orkar inte ens bekymra mig för tentan imorgon. Fastän jag vet att jag borde.

Nu får det faaan vara nog!

Att plugga engelska har gått lite sådär. Har väl funkat, men jag har ingen motivation. Vet liksom inte vad jag behöver göra, så då blir det svårt...

Gav mig ut på en skön joggingtur i vårsolen förut. Påväg hem sprang jag in på PeKås och köpte nytt schampo, så jag kunde bli ren igen efteråt. Blev mysigt svettig, fastän jag inte hade mössa på. Tillochmed vantarna åkte av efter en stund. Snart kan jag nog köra på i bara träningsoverallsjckan och strunta i underställströjan.

Höll på att få psykbryt förut. Tog ner en bok ur bokhyllan, vände mig om och hörde ett BRAK! bakom mig. Det var den hyllan med alla böker i som for i golvet. Så nu ligger alla böcker i en hög runtomkring och på TV:n. Varken orkade eller hann och jag har ingen lust nu heller. Bröt ut i ett HELVETESJÄVLAR! innan jag helt enkelt tog på mig jackan och ryggsäcken och gick ut. Skulle ju hjälpa Stina att flytta.

Och Jössespetter vad vi bar! De hade hyrt en automatväxlad, stor minibuss och i den fick vi faktiskt in alla grejer. Jag fattar inte hur hon har fått plats med allt, tur att hon flyttar till större. Jag var packningsplanerare, tur man har spelat mycket Tetris. Men allt gick in i ett enda lass och sen bar det av till Kronoparken där allt skulle ut igen. In i hissen (vet inte hur många vändor vi fick åka), som stannade under första vändan, ungefär två decimeter för långt ner. Och prova aldrig att trycka på Nödsignal-knappen i en hiss. Ingen reagerar. Nu lider jag dock inte av klaustrofobi utan tog det lugnt, Ingrid var dock rätt sugen på att komma ut. Själv ställde jag in mig på att lösa problemet, på ett eller annat sätt.

Efter att ha tryckt på Nödstopp och därmed antagligen nollställt alltihop, fick jag igång hissen och kunde få ner den till bottenplan igen. Övriga turer gick det bra.

Tittar på böckerna som ligger överallt. Behöver väl ta tag i det... Snart...



Nejmen... har ni ingen hjälp, tjejer?
Jo, vi är tre stycken...

Om så bara för en stund...

...vill jag släppa alla tankar och fokusera på det som just nu ska vara viktigt.

Men en engelskatenta och en chans till ett högt betyg känns just nu ganska världsligt. Nu är det en vecka sedan jag satte min fot i Auscwitz II - Birkenau.

Men det är inte en vecka sedan tårarna kom.

Såg på nyheterna igen igår. De visade intervjun med en av reseledarna, Börje, bland annat. Han sa att syftet inte var att förändra, utan att försärka det goda. Men resan till Polen förändrade mig.

Eller påverkade mig.

Vad är skillnaden mellan förändra och påverka? För det finns väl en skillnad? Eller?

Jag har en melodi i mig. Den vill ut. Bli en trall. Men jag hittar den inte. Den kommer ibland. Men aldrig när jag har papper och penna tillhands. Och aldrig när jag kan fokusera på bara den.

Jag måste försöka flytta undan alla känslosamma tankar en stund. Åtminstone fram till på fredag. Jag ska inte glömma. Bara söva. Vagga dem en stund, låta dem slumra i ett par dygn. I helgen kan de få komma.

Men det är så svårt. Tankarna är som skrikande småbarn med magont. Du gör allt du kan för att vagga dem, trösta dem. En stund ger det med sig och de somnar in. Men när du som bäst slappnar av, då vaknar de och gråter. Och man kan inte ignorera, det kan man bara inte. Och ska inte.

Snälla, hjälp mig... Ibland orkar jag inte.

Nu ska jag försöka fokusera på engelskan. Igen. Det går inget vidare.

Skänker tacksamma tankar till My och Dave, som har varit ett otroligt stöd de sista dagarna.

Och till Jenny, som jag ska parkera mig hos och bara prata med inom en snar framtid.

Dags att fokusera igen. Nu ska jag.

Tack.