Maria P

Sitter i Skövde på busstationen. Är nu en knapp timme in på min nästan tio timmar långa resa till Mora. Därifrån till Malung. Väskorna väger fortfarande ett ton, men nu har jag gått de längsta sträckorna med dem i händerna. Nu är det bara ett byte i Karlstad och ett i Borlänge som jag ska överleva. Mamma har gjort smörgåsar så jag klarar mig, och bunkrat upp med godis och vatten har jag gjort.

Underbar dag i stallet igår. Hade stallet själv och allt flöt på helt perfekt. Var klar lagom tills det var dags att gå in och se lunchtrav från Åby. Min gullegris Andersson var så duktig så och blev sexa. Busade med vovvarna hela dagen och hade det allmänt bra i solen.

Nästan fyrtio minuter kvar tills bussen går... Tur att trådlösa nätverk existerar så man kan roa sig med nåt... Men målet är väl värt den långa resan. Saknar Finaste. Har varit trevligt att vara nere och hälsa på, men varje gång jag är här så inser jag att jag faktiskt har flyttat hemifrån. På riktigt.

Kom i säng vid ett inatt. Fick ett underbart sms av Finaste, och det drev mig nästan till tårar. Ett mycket frestande erbjudande, som jag måste tacka nej till. Hade kunnat göra vad som helst för att kunna tacka ja, men det är mycket här som måste göras först.

När vi skickat några sms fram och tillbaka var klockan över halv två och jag lyckades somna. Minns inte mycket mer än att jag vaknade av väckarklockan efter vad som verkade vara fem minuter men som i själva verket var två och en halv timme. Snoozade en halvtimme och sen var det bara att bita ihop och kliva upp, klä på sig, sminka sig och sätta sig i bilen till Skärv. Väl där insåg jag att så dåligt uppsjungen hade jag aldrig varit. Och då nynnade jag massor i bilen och värmde upp så fort jag fick chansen. Övandet gick skit, men när klockan väl blivit några minuter över sex och jag ställde mig och sjöng Giv Mig Ej Glans (oktaverad neråt) så lät det faktiskt okej. Även de andra två låtarna gick hyfsat. Sjöng i Skånings Åsaka med, innan jag kom hem till min säng igen. Vid nio lyckades jag somna med Pussel i sängen och jag sov ostört, med undantag av ett toabesök, till halv ett. Så jag har tagit igen de timmar jag förlorade inatt, även om dagen mer eller mindre blev förstörd. Plugg har det inte varit tal om, och jag ligger massor efter. Har femton sidor kvar att skriva och jag har inte gjort något på hela veckan. Jag kan enbart försvara gårdagen och idag, egentligen. Man pluggar inte på julafton och när det dröjer till sex på kvällen innan man fattar vad folk skriver till en på msn så... Ja, ni fattar.

Måste bli plugg imorgon, vill så himla gärna kunna prioritera bort en hög böcker och lämna upp dem till Karlstad på söndag. Så det är som jag sagt i två månader nu; det är bara att göra't.

Och så ska det göras också...

Så var julafton så gott som över. Fick en hel del trevliga saker och rök som vanligt ihop med mormor. Spelar ingen roll vad man säger ibland, man är uppnosig bara för att man är vegetarian och vill diska ur stekpannan innan man steker som mat. Så låter det hos oss på julafton och jag blir lika trött varje år. Hade helst varit hos Finaste och myst istället. Struntat i en massa konstig mat och högljudda människor. Bara suttit i soffan med popcorn, en söt dricka och ett avsnitt av Big Bang Theory. Fick ju visserligen en mysig timme med världens goaste kusinbarn. Ella satt i mitt knä en bra stund och Tilda hade inga framtänder kvar och Alicia hade börjat gå. Sen har vi ju de stora kusinbarnen och så alla kusinerna såklart. Alla kusiner utom en och nästan alla respektive var där. Bara Håkan med fru och tre yrväder som saknades, men sju kusiner, en gudfar (min), tre respektive samt fem kusinbarn var där. Mysigt värre på pytteliten yta. Men så har det varit varje jul och de knoddar som sprang omkring förr har nu blivit stora och skaffat egna knoddar. Så är det och kommer alltid vara. Och Ella hade minsann hittat hela TRE paket som hon kaxigt visade upp för mig när jag påstod att hon skulle säkert inga få. Goa, älskade ungar.

En annan älskad unge som jag träffat idag utan att hon vet om det är Saga. Tomtade för henne och lurade minsann både henne och bestefar och bestemor. Sådetså. Sen träffade jag ju Tom också. Jösses, ungar överallt. Fina, söta ungar som alla är så himla mysiga och trevliga.

Ikväll/inatt blir det midnattsmässa med Gunilla, Caro, Stina, Sussi och Matilda. Skulle tro att vi åker om nån halvtimme, kanske trekvart. sen är det så gott som onödigt att ens gå i säng eftersom det är julotta imorgon. Bara massa sång. Hur ska jag fixa Giv Mig Ej Glans utan att vara ordentligt uppsjungen?

Tål att tänkas på.

Ligger obekvämt, kass kudde, luktar skit, nariga händer, nariga läppar, huvudvärk, tickande klocka, fly förbannad, kan inte sova

Kom med tåget efter en snabb marsch med mina 40kg bagage. Har nu en dryg halvtimme till Skövde, och inte två timmar som annars varit fallet. Finns inte mycket att göra. Sitter mest och tittar på hur gnistorna från tåget flammar vackert blågrönt i snön (Vafalls?! Använde jag vackert och snö i en mening som varken var negativ eller sarkastisk? Måste blivit sjuk). Men man får inte titta för länge i taget, för då blir det epilepsivarning på det.

Placerad på en buss nånstans mellan Stockholm och Jönköping. Pussade Finaste sönder och samman innan han försvann till sitt tåg och tillbaka till Karlstad. Nu ses vi inte förrän i början av nästa vecka. Själv har jag åkt buss i över två timmar nu och ser inget som helst nöje i det. Den enda trösten är väl att jag lyckades hamna bredvid ett eluttag och att det finns trådlöst på bussen. Något att göra med andra ord. Om ytterligare två timmar är vi i Jönköping och jag hoppas att på 13 minuter hinna kasta mig av bussen och släpa iväg på 50kg bagage till ett tåg. I så fall kortar jag av restiden med över en timme. En timme som annars måste ägnas åt att vänta på nästa buss.

Har haft en helt underbar helg och dessutom fått köpt en hel del julklappar. Åt både mig själv och andra. En lila klänning blev det, bland annat.

Köpte en bok med. Svenska koncentrationsläger i Tredje Rikets skugga heter den. Avslöjar en hel del jag inte visste hade pågått i Sverige under Andra Världskriget. Utländska personer som verkade lite mystiska, nazistmotståndare och andra spärrades in och fick tvångsarbeta i flera år. Arbetade man för dåligt fick man mindre mat. Man fick inte veta varför man satt inne.

Så sluta nu för faaan att försvara Sverige under Andra Världskriget. Det enda vi inte gjorde var att skjuta på folk, annas var vi lika jävla fega och grymma som Nazityskland.

Jaja, det blev ett litet utbrott där...

Ska till stallet imorgon. Ska bli mysigt att få pussa hästar och vovvar igen. Tror de saknar mig lite, så har det i alla fall verkat på Katarina det senaste. Fick ett gulligt erbjudande om skjuts till Axvall från Karlstad eftersom Jens skulle hämta en häst där i förmiddags. Fast det gick ju inte eftersom jag var i Stockholm.

Saknar Finaste redan. Har nog inte att göra med att vi varit ifrån varandra i tre timmar, utan att jag vet att det dröjer nu. Men jag ska allt aktivera mig med gödselskyfflande och uppsatsskrivande.

Nu ska jag fortsätta att läsa om det mycket aktiva och inte det minsta neutrala Nazisverige. Åh, vad stolt man blir över sitt lands historia ibland...

...som man vill köpa nåt extra till. Och visst är det lika svårt varje år.

Så var vi framme. Eller ja, det har vi varit i många timmar nu. Har knallat runt på stan utan något som helst mål. Ätit på ett fik jag ätit på innan. Letat upp min favvorestaurang. Checkat in. Just nu lyssnar jag på Finastes tunga andning som skvallrar om att han slumrat till. Vad han än påstår. Måste titta på honom ibland. Så fin och söt och mysig. Han ligger där med nya tröjan på och rosiga kinder under hotelltäcket. För 400 kronor extra fick vi bo i den nyrenoverade delen. Så fint så. Just nu försöker vi väl mest ragga upp en bra restaurang för kvällen. Jag har ju aldrig nåt emot sushi, men Finaste ska få välja vilken sorts mat det blir. Är ju hans julklapp från mian föräldrar.

Har sjukt tråkigt. Bara snö utanför fönstret och eftersom vi inte fick åka X2000 som var tänkt utan får mysa på ett trångt jävla Intercitytåg så kommer vi fram över en timme senare än vanligt. Bläh!

Jaja, vi kommer väl fram till sist och Stockholm flyttar ju inte på sig. Bråttom har vi inte heller. Bara tråkigt. Har alltså lämnat Karlstad för vad som verkar vara sista gången i år. Ska allt bli lite trevligt att se Axvall igen. Saknar hästarna och katterna så jag nästan får lite abstinensbesvär.

Dags att stänga ner wappen innan det blir för dyrt. På hotellet finns trådlöst bredband så det blir nog ett par uppdateringar i helgen. Mellan allt shoppande av julklappar... Och skor förhoppningsvis =)

Ska snart springa ner i tvättstugan för näst sista gången idag. I år. Jösses, samma känsla varje decemberslut. Nästa gång jag är nere i en tvättstuga är jag hos mina föräldrar. Och hämtar något pappa har tvättat. Inte jag. Ska bli skönt att bli lite bortskämd ett tag. Är ju faktiskt bara för nån vecka den här gången.

Har äntligen fått tvättat och, för sista gången i år, struket våra vackra lussesärkar. Fattar inte hu de kan bli så skrynkliga mellan varje sjungning. Har fått stryka dem säker fem gånger vardera. Plus idag då. Men nu hänger de släta och vita i dörrposten.

Ner och hämta kläder och lägga sängkläder i tumlaren.

Det är snö och kallt och halt och bläh! Saknar sånahär bilder... När man kan gå ut utan att behöva ta på sig fem kilo kläder utöver de man redan har på sig.





Stockholm imorgon då! Upp tidigt, så tidigt så det blir jobbigt med frukost. Men vi planerar att bara ta något lätt innan vi åker och sen äta en ordentlig frukost på nåt kafé när vi väl är framme.

Hade egentligen tänkt ge Finaste sin julklapp i Stockholm. Men den är så stor så vi beslutade att han får den här. En sak mindre att kånka på, alltså. Han ska få den sen när vi kommit hem från sjungning respektive skolarbete. Då ska jag plocka fram paketet från det mest eminenta och genomtänkta gömställe man kan tänka sig. Åhåhåhå vad smart jag är!

Trodde jag skulle slippa dem. Gjorde jag inte, men jag kom nog rätt lindrigt undan. Har varit öm och muskeltrött hela dagen. Var nere på stan en vända och där blev jag jättetrött och kände mig hur sjuk som helst. Har inte haft någon feber direkt (elle ja, det får jag aldrig, jag får undertemp istället), men jag har haft huvudvärk och varit trött och hängig hela eftermiddagen. Gick och la mig efter att jag och Finaste ätit lite, och vi somnade båda två en stund. Har väl känt mig lite piggare, men helt fräsch blir jag nog inte på resten av det här dygnet.

Kokar folk inte kaffe längre?

Jag menar inte perkulator, bryggare eller pressokaffe, utan kokar, med panna, på spisen.

Mamma har önskat sig en kaffepanna i julklapp. Var på jakt efter en förut. Det närmsta jag kom var en vattenkittel, men den kunde man minsann inte koka kaffe i. Helt sjukt. Var får man tag i dem?

På fredag åker vi till huvudstaden och blir där hela helgen. Finaste vann ju pengar och bjuder mig på My Fair Lady. Jag har sett den förr, men det här är sista föreställningen. Sista! Fatta vilket drag det lär vara! Vi ska bo på hotell och gå på restaurang som mamma betalar som julklapp till Finaste. Jag ska shoppa julklappar och Finaste ska bära kassar. Så får det bli.

Sen är det jul och jag får gosa med katter, hästar och hundar. Ska till stallet redan på måndag, hur trött jag än är. Luxor måste ju få en puss.

Såklart.

Finaste fick inte. Men jag har sprutat in den nya pandemin i min arm. Mycket proffsig och trevlig personal, var gjort på ett ögonblick.

Nu kommer jag överleva det här, så jag kommer kunna tala om för eventuella barnbarn att jag överlevt en pandemi. Hur coolt är inte det?

-Plockat undan
-Bäddat
-Diskat
-Strukit lussesärkar (för sista gången i år hoppas jag)

Jag borde skriva på examensarbetet, men jag vill ha feedback från H först. Så jag tänker istället påbörja den sista tomten och sen göra mig klar för eventuell vaccinspruta. Hoppas Finaste får ta den bara. Han är ju allergisk mot ägg. Ska sitta och hålla handen medan han sitter på observation.

Ikväll blir det sjungning på Kronogården och efter det en liten julavslutning med kören. Blir trevligt med pepparkakor och mys.

Eller om jag skulle passa på att lägga lite pussel?

Det här paketet blev jag sjukt nöjd med.

...men lite glad ändå.

Har precis gjort årets i särklass mest hysteriska sjungning. Betald i öl. Var på Bunkern och gick luciatåg. Norén och jag delade på en stämgaffel och anförde våra respektive körer. Börjar bli rätt haj på den där manicken nu. Fick dock inte ge ton på Jul, jul, som jag ju faktiskt lärt mig en bra tongivning på, med skala och allt. Eller ja, fick och fick. Vi kände att med alla knallfulla människor som skränade runt oss så var det inte läge för den, utan vi tågade ut efter att Söt Likör skrålar i med Gott Öl.

Nu ska jag äta ris med currysås, dricka lite likör och lite vin och se Big Bang Theory med Finaste.

Har blivt lite dålig på att uppdatera mig. I och för sig så händer inget, så det finns inte mycket att uppdatera.

Det mest centrala i mitt liv just nu är en halv miljon luciatåg som ska göras. Tjuvstartade på Universitetet igår. På kvällen sjöng vi, sju tjejer, på en Nobelmiddag på ett ålderdomshem. Pensionärer uppskattar det mesta, så sånt är alltid kul. Finast blir det när de gamla människorna med darriga läppar och i mycket långsamt tempo försöker sjunga med i Värmlandsvisan. Sånt gör mig alltid lite rörd.

Hur som helst, blev några luciatåg idag, två imorgon, ett på söndag (efter pausen i Sissels konsert, woooow) samt ett på tisdag. Det på tisdag ser jag faktiskt mest fram emot. Det är på ett ålderdomshem i Karlstad, och när man sjunger Värmlandsvisan där så ställer sig folk upp. De darrar sig upp stödda av sina rullatorer, de som kan. Då är det svårt att sjunga, kan jag lova.

Om en vecka är jag och Finaste i Stockholm. Längtar dit, även om jag vet att den helgen innebär att vi åker åt varsitt håll över jul. Hittills den här terminen har vi inte sovit ifrån varandra mer än två nätter i sträck. Kommer bli tomt. Får väl sova med dörren öpen och hoppas att nån av katterna kommer och fyller upp sängen lite.


Jag har köpt korsstygnsmönster (med tillhörande tyg, tråd och nål). Ska bli fyra tavlor med tomtar. Ska bli mycket interssant att se hur länge jag kan sy utan att sy fel.

Nu: knarka kudde.

Inte mycket som hänt det sista. Hade konsert i söndags och den gick bra. Passade ju på att fylla år också, och även det gick fint. Inga nya ålderstecken än. Finastes föräldrar var här hela helgen och på söndagen fick de träffa mina föräldrar öven en bit tårta och en kopp kaffe. Inga problem där. Av mamma, pappa, Emma och David fick jag en ljudbok, en bok, strumpor och pengar. Av mormor och Missan fick jag pengar också. Finastes mamma hade gjort en räd på sitt jobb och tagit med sig en praktisk liten bag och ett par mysbyxor. Av Finaste fick jag en pusselmatta, precis som jag önskat mig. Gunilla kom på konserten och hade plockat med sig en chokladkalender =)

Förresten, någon som vet vad mina föräldrar blir till mina svärföräldrar? Finns det något namn för det? Jag brukar vara duktig på vem som är vad till vem. Har blivit tvungen till det eftersom jag har så sjukt stor släkt i och med mammas alla kusiner runtom i världen. Men? Om någon vet, så informera mig, tack!

Nu ska jag skriva rent min intervju från igår. En imorgon också, sen är det bara skrivande kvar.

De är ett egendomligt släkte. Nästan otäckt begåvade.

Tänk er själva. En musikal är skriven i en tonart, take it or leave it. Inte alla, men ofta. Många gånger återkommer samma tema, och låtarna flyter in i varandra. Tonarterna ska passa efter hur låtarna sitter ihop. Inte efter vad sångarna vill. Men de är oftast sjukt duktiga.

Nedan två exempel ur samma musikal. Varför Fred Johansson inte försigkommer oftare är för mig en gåta.

Och förresten, det är han med skägget, hatten och muskulös rustning (nedre klippet) som är Fred, kommer in efter ca 6 minuter. Underbar röst och UNDERBART framträdande!




Ja, tanterna med ficklampor och svart läppstift är otäcka och irriterande...

Och han som spelar Ciaphas, ca 3.30 in i scenen, har en underbar basröst.

 

...men just denna tycks jag ha missat.

Det har blivit bättre under natten. Jag skriker inte av smärta bara jag rör mig. Nu får vi hålla tummarna för att det inte blir som igår - börjar bra och slutar sämre. Natten har varit orolig då jag inte kunnat vända mig som jag velat. Varje rörelse måste planeras och huvudet placeras rätt i förhållande till kroppen först. Jag har inte kunnat lyfta huvudet av egen kraft utan att det gjort ont. Men nu får jag hoppas som sagt.

Och under tiden som jag hoppas blir det tvättande.

...att nackspärren inte ger sig. Har verkligen försökt med ALLT! Värktabletter tills jag nästan är hög, Zon och värmekudde. Ingen reaktion, förutom att det fortsätter bli värre. Finaste pratade med sin mamma i telefon förut och kallade mig för Ringaren i Notre Dame. Japp, kan inte ens gå upprätt och jag har huvudet på sned som en annan Olle Goop. Fast på honom ser det bara mysigt och glatt ut. Jag ser helt skadad ut.

Jag har i alla fall fått en positiv kväll, med Hell's Kitchen, Cheez Cruncherz och en flaska Trocadero. Det får dämpa ångesten över att jag har så ont så jag inte orkar tänka. Ergo inget plugg över huvudtaget. Vilket bara ökar på ångesten, för det gör att dagarna jag har på mig innan jag träffar handledaren och bör ha skrivit minst en handfull sidor stadigt minskats till två och en halv. Paniken hopar sig. Imorgon måste det bli en hel massa gjort, hur ont jag än kanske har.

Nu blir det knarka kudde och hoppas på att nacken mjuknar.

Trots ett stort antal tabletter under dagen har inget hänt med min nackspärr, frånsett att den faktiskt blivit värre. Överlevde dock att dammsuga och skura golv, faktum är att då mådde jag som bäst, när jag blev varm och mjuk.

Golvet är rent och mattorna avruskade. De fick hänga ute i några timmar för att lufta av sig lite. Lite äckligt är det dock, när man faktiskt ser skillnad efter att man skurat. Då får man sig en tankeställare om hur skitigt det var innan...

Har haft lätt nackspärr i två dagar nu. Somnade med det i söndags, sen gav det sig under kvällen igår. I morse hade det kommit tillbaka, och nu gör det sjukt ont på en enda ounkt i nacken. Lever på värktabletter och hoppas att en varm dusch och en natts sömn ska ta bort det.

Annars försöker jag organisera mig till uppsatsskrivande (nej, det går inte fort framåt) samt till städning. Det kommer föräldrar hit i helgen, och det måste dammsugas och skuras golv. Julpyntat har vi gjort, med stjärna i fönstret, ljusstakar, blommor, ljus, nån liten tomte samt en gran-ljusslinga som vi köpte på Clas Ohlsson. Är lite besviken på den, men den får duga tills jag hittar en som är längre och fluffigare. Just nu sitter den virad kring balkongräcket och täcker inte alls på det sätt som jag föreställt mig. Men det får gå.

Tillbaka till matlagningen!