Utmaning

Min tur att fortsätta med en stafettpinne som jag stolt tagit emot från en av de personer jag beundrar mest.

Beskriver mig med tre bra egenskaper

Snäll, ärlig, lättlärd


Beskriver mig med tre dåliga egenskaper

Lättirriterad, rättfram, överambitiös


Jag älskar att

Sjunga och spela, leka med musiken i ett nytt och roligt arr
Vara med hästarna, känner mig så fri där


Jag hatar att

Vara ensam, glömma bort viktiga göromål


En egenskap jag möjligen inte nämt på min blogg

Jag är oerhört duktig på att "ta folk"


En egenskap jag undviktit att blogga om

Möjligen hur fruktansvärt lättsressad jag kan bli...


Jag skrattar åt

"Oväntad" humor, folk som är roliga utan att veta om det, utan bara är det rent spontant
Dåliga skämt, som absolut ingen annan skrattar åt. De kan få mig att skratta hysteriskt


Jag gråter åt

Fina scener i filmer, oavsett om det är en vuxen- eller barnfilm


En situation jag inte gillar och kanske undviker därför

"Discon", jag avskyr att tvingas upp på ett dansgolv
Fester med en massa fulla människor som jag inte känner

En situation jag älskar och gärna försätter mig i

"Hemma-hos-fester", där jag känner alla och vi sitter och pratar runt ett bord och dricker lite lagom
Alla situationer där jag får vara med folk jag tycker om, under avslappnade former


Detta är jag stolt över

Att jag alltid gått min egen väg och klarat mig själv
Min familj
Min förmåga att (oftast) inte tycka problem är jobbiga, utan jag löser det mesta lugnt och rationellt och bryter ihop efteråt


Detta kan jag skämmas över

Folk som bara följer med den stora skaran, för att det är lättast så
Alla gånger jag inte högljutt protesterat när jag märkt av orättvisor


Detta gör mig glad

Tobias
Min familj
Mina vänner
Mina katter
"Mina" hästar


Detta gör mig lugn

Att diska och städa


...Nervös

"Läskiga" telefonsamtal
Ett möte med en ny, "viktig" person

Solosång av alla de slag
Åskan

...Arg

Orättvisor


...Ledsen

Svek
Oärlighet


...Förtvivlad

Misshandel/misskötsel/övergrepp av alla de slag, vare sig det handlar om barn, kvinnor, män, andra människor eller djur


...Tacksam

Alla varma människor runtomkring mig, även de jag inte känner så väl
Tobias
Min familj
Mina vänner
Tanken på att jag har ett fullt fungerande liv


...Detta ger mig en känsla av att vara odödlig

Att få stå på scenen med kören och göra en sjujävla konsert
Att känna att jag lyckas


Detta gör jag om fem år, hoppas jag.

Arbetar som en duktig lärare. Jag är rakryggad och ärlig och inte rädd för att ta konfrontationer i livet och på arbetet. Jag har lyckats få sjunga ett av mina arr för publik.

Jag utmanar:

Min lillasyster
Frida
Bella
Lotta Lindberg

Skriv en kommentar om att ni svarat!


Så här känner jag för hur mitt liv just nu.

Jag kommer att klara min utbildning. Jag är lycklig och nyförälskad. Allt bara rullar på, och det gör att jag mår bra.


Mitt motto i livet

Bevara barnasinnet och var alltid den du är! Det blir så mycket roligare och lättare allting!


Tillbaka

Sitter i Skövde vid en Sidewalk Express-dator. det är ett av extremt få sätt att få tiden till att gå. Annars har dagen i sig varit fruktansvärt händelselös. Det enda jag gjort är väl i princip att packa mina saker, klä på mig och åka buss i många timmar.

Har tillbringat helgen tillsammans med Finaste i Malung. Har verkligen haft det toppen. Lugn och skön helg tillsammans med fina människor, vad mer kan man begära? Har fått solat lite, även om det mest har resulterat i en bonnabränna. Annars har vi inte gjort särskilt mycket. Varit på konsert, samt träffat lite släkt. Trevliga eftermiddagar med sol och bad. Mysiga kvällar. Nu är det ett tag tills vi ses igen, men vi har åtminstone fått lite tid tillsammans.

Bussresan upp till Malung var inget skoj alls. Första biten upp till Karlstad gick bra. Efter ett byte där hamnade jag på en extrabuss till Borlänge. Där satt såna som skulle direkt till Borlänge och Peace & Love. Och vilket jävla folk! Inget ont om festivaler och folk som går på dem. De är i regel trevliga människor.

Dessa var blonderade, rosa jävla nötter. Till att börja med försenade de bussen redan första stoppet efter Karlstad. Några skulle på toaletten, och sprang femtio meter bort till Statoil. Problemet var att de bara hade fem minuter på sig. Problem nummer två uppstod när de var sju stycken som strosade iväg. Innan alla dessa hade kommit tillbaka så var bussen såklart sen redan.

I Kopparberg bytte vi chaufför och därifrån var det meningen att vi skulle åka direkt till Borlänge. Någonstans däremellan kände jag hur allt vatten jag druckit gav sig tillkänna. Jag trodde nästan jag skulle spricka. Jag brukar inte gilla busstoaletter, men i det här fallet var jag villig att göra ett undantag. Problemet här var att detta var en liten buss. Utan toalett. Samtidigt var jag stressad över att bussen verkade bli lite sen till Borlänge, där jag hade fem minuters bytetid till nästa buss. Busschauffören vågade inte riktigt lova att vi skulle komma fram i tid, men hon försökte dels hjälpa mig att nå Swebus (min telefon dog när jag var nummer ett i telefonkön), dels lugna mig genom att säga att bussarna oftast måste vänta in varandra.

Och vad händer då? Jo, fröken Überrosa kilar fram till chauffören och fjäskar till sig ett stopp ute i skogen, eftersom hon måste kissa. Och jag satt där, sprickfärdig, förbannad och stressad och ville helst bara skrika åt den där dumma jävla bruden.

Jaja, vi hann i alla fall och i Borlänge gick de av allihop. Sen var det en lugn sista bit till Mora, där Finaste mötte upp och förgyllde min dag.


Nu är i alla fall helgen över. Jobb imorgon igen. Hade gärna stannat några dagar till, men så är det. Men visst kommer jag sakna att få vakna i en varm famn på morgonen...

Lena Johansson 12/7 1952 - 23/6 1999

Tio år sedan idag. Tio år sedan Neta kom fram till mig och förklarade att "Hon klarade sig inte, förstår du, Mia." Jag vet precis var jag var. I Sandras trädgård. Vi skulle tälta, Sandra, Mimmi och jag. Jag hade ett korvbröd i handen. Det slängde jag ifrån mig, gick in i tältet och hämtade min väska och min kudde och följde med Neta. Hon höll min hand hela vägen i bilen.

Lena.

Min älskade faster och gudmor.

Du hade långt kvar. Jag saknar dig så det gör ont.

Trösten är att jag vet att sista gången vi skildes åt, gav jag dig en kram.


Alla tankar skapar minnen utav dig
---
Bröstet värker, allting brister inom mig
---
Själens djupa, mörka stråk
Lättar inte, blir till gråt
Hjärtats djupa andetag
Dör som trädens blad


Min vän, nu är du fri
Det kostade ditt liv
Den vackraste var du
Är du i Himlen nu?
Du lämnade vår jord
All tröst är tomma ord
För smärtan som jag har
Den stannar kvar



Ack kunde jag krypa i jorden
Allt så som den krypande mask
Ack kunde jag säga de orden
Farväl
Mång tusend god natt


So you are in Heaven?
How's the life up there?
I want to see you in Heaven
Just hear me when I say;
I just want you to see me when I smile
And I just want to search comfort in you when I cry


Jag vill ge dig nånting på vägen
Hålla din hand
Viska ditt namn
Och visa dig vart du ska gå
Där på andra sidan
Dit jag inte kan gå

Annars? Jo...

Jomenvist känns det lite bättre nu. Har haft stallet själv idag eftersom familyn var i Danmark, och att busa med hundar, kela med kattungar, köra hästar och skyffla dynga visade sig blåsa bort all min negativa energi som gnagde hål i mig.

Var med om en rätt häftig grej. Hade fått i uppdrag att köra Superlie. Hon är stor och stark. Och vet om det. Vanligtvis ligger jag ner bakåtlutad och bara drar, med hela händerna inkörda i handstropparna medan blodtillförseln till händerna stryps och önskar att vansinnesfärden ska ta slut. Idag kunde jag ha handstropparna i två fingrar och hon joggade på så fint. Kändes helt fantastisk, och jag var helt lyrisk när vi kom in. Kanske delvis på grund av att jag faktiskt kunde röra armar och fingrar efteråt. Vackra, svarta flicka...

Efter det var det dags att köra Janne och det går aldrig speciellt fort. Han anstränger sig inte mer än han behöver, så det blev som vanligt en skön tur.

Fick en del annat gjort med. Fyra hästar skulle gå på skrittmaskinen och det fick de turas om att göra medan jag skottade bajs. Åkte runt med saaben fylld med 25-litersdunkar med vatten och bytte vatten i alla hagar.

Så.

Det känns alltså bättre nu.

Skönt att ha folk omkring sig som peppar och tröstar. Fastän det egentligen inte finns något att trösta mig över.

Spelas just nu:
Åsa Jinder
Som Trädens Blad
Min Alva
Vildros
Tänk Om Mänskor Kunde Flyga
Då Rädslan Tar Farväl
Ändå Lika Nära
Av Längtan Till Dig
Du Är Där
Tala Till Mig Utan Ord
Villa Viljan
Under Samma Himmel

Sofia Karlsson
Du Var där
Alltid Dig Nära
Dina Händer
Andra Sidan
Smält Mig Till Glöd
Imma På Fönstret



Om man siktar mot himlen når man i alla fall över buskarnas översta grenar. Bra så.

Håll I Min Hand

Just nu är stigen enkel
Och lättsam för oss att gå
Och fågelsången härlig
Och himlen så blå

Solstråk mellan träden
Blir långa ljusa band
Och du går vid min sida
Och håller min hand

Men vintern här är vresig
Och kölden kan bli rätt vrång
Och höstarna är blåsiga
Och sommarn inte särskilt lång

Nätterna blir mörka
Och stormar hårt ibland
gå här vid min sida
Och håll i min hand

Ängarna och skogen
Tänk, vad vackert allt är
Och tänk på alla dar
Som kommer vara som den här

Visst kommer vi gå vilse
Men vi ska nog hitta fram
Om du går vid min sida
Och håller min hand

Just nu är skogen vacker
Och sommarvinden blåser mild
Så bryts en gren i skogen
Och vips hoppar hjärtat till

En skugga mellan träden
Det skymmer litegrann
Men du går vid min sida
Och håller min hand

Gå här vid min sida
Och håll i min hand

Trött och less

Är lite trött på allt. Utan anledning. Vet inte vad jag vill. Vill inte vara hemma, i alla fall, det är ett som är säkert. Hade gärna lagt mig ner och gråtit en stund, känns som om det är på gång. Dumt. Egentligen borde jag väl ge mig ut och jogga en halvmil. Men jag orkar inte. Vill inte. Och om jag råkar känna för något så är det alltid något annat som sätter käppar i hjulet. För lite tid. Andra intressen. Annat som måste prioriteras.

Fan.

Jag orkar inte må såhär just nu.

Det var ju bra.

Damn it, I'm proud!

Yes, yes YESSS!!!!!

Där satt den! surfade in på min sida på universitetets hemsida. Och vad stod där, längst ner? Jo, Fyra på varandra fint staplade VG:n, ett för vardera delkursen i engelska. Det betyder såklart VG i slutbetyg, vilket känns otroligt skönt. Känner mig nästan löjligt nöjd och stolt.

Nu kommer sommaren gå lätt...

Andra sidan

Du kommer aldrig mer tillbaka
Och ingen vet vart du gått
Så gärna skulle jag velat resa
Dit du farit
Om jag förmått
Att ge dig nånting på vägen
Hålla din hand
Säga ditt namn
Och visa dig vart du ska gå
Där på andra sidan
Där på andra sidan
Dit jag inte kan gå

När du går där på saliga ängar
För de är saliga, det vill jag tro
Kan du höra mig då när jag sjunger
Där du vilar
I sorglöst bo
Jag vill ge dig nånting på vägen
Hålla din hand
Säga ditt namn
Och visa dig vart du ska gå
Där på andra sidan
Där på andra sidan
Dit jag inte kan gå

Och om jag var en fågel
Skulle jag flyga högt över taken
Lämna marken, lämna träden
Och ge mig själv
Åt vindarna
Ja om jag var en fågel
Skulle jag flyga längs dina stränder
Var jag vågen i din bränning
Var jag fågeln i ditt bröst
Där på andra sidan
Där på andra sidan
Dit jag inte kan gå


Igen...

Jag vill somna med mitt hår vid ditt ansikte inatt
Jag vill lägga mitt huvud i dina händer
Jag vill smekas av din värme
Jag vill gå i ditt ljus när morgonen gryr
Och dagen blir grå
Här i Göteborg

Jag vill somna med mitt hjärta invid ditt hjärta inatt
Jag vill vila min panna mot din panna
Jag vill smekas av dina händer
Jag har väntat länge nog
att vintern ska bli vår
Och dagen ska gry
Här i mitt hjärta

Jag vill somna med mitt hår vid ditt ansikte inatt
Jag vill lägga mitt huvud i dina stora händer
Jag vill smekas av din värme
Jag vill stanna i din famn när morgonen gryr

Och dagen blir grå
Här i Göteborg

Jag vill ha ditt hjärta mot mitt hjärta inatt
Jag vill vila mina läppar mot gropen i din hals
Jag vill smekas av dina händer
Jag har väntat länge nog och jag tror att våren
Den kom inatt
Till Göteborg

Tankeställare

Fick mig en rejäl tankeställare om livet idag.

Och det helt utan att något hemskt eller ens lite jobbigt eller smärtsamt behövde hända.

Jag fick i uppdrag att köra Elin, en av stallets absolut största hästar. Hade inte kört henne förr. Men som häst känner jag henne ju, så jag åkte ut i skogen med gamla surtanten.

Fort gick det. Elin är en sån där häst som bara springer. Man behöver inte göra mer än bara hålla sig kvar egentligen.

Men ändå.

Då slog det mig.

I praktiken så är trav en kontrollerad form av flykt. Hästen flyr, rent tekniskt, från kusk och vagn. Nu är det dock så att de flesta hästar vänjer sig vid det där skramlet och är inte rädda, utan lyssnar på kusken istället. Ett fåtal hästar slutar inte vara rädda, de kallas för bakrädda hästar och används oftast inte till trav, utan får bli ridhästar eftersom de då slipper dra något efter sig.

Hursomhelst.

Där sitter jag, bakom en femhundrakilosklump. Den springer. Fort. Vadsomhelst kan hända. Och det behöver inte bero direkt på hästen. Den är ett flyktdjur och kan bli rädd för vad som helst. Någon idiot kan komma i bil bakom oss. Det kan springa ut en älg på vägen.

Och där sitter jag, sjuttio kilo, bakom femhundra. Jag har absolut inget att säga till om, ifall det värsta skulle hända. Jag är mest glad att jag kan kontrollera denna vansinnesfärd i den mån jag faktiskt gör det. När hästen är som den ska så kan jag stanna den utan några som helst problem. Hästar är ganska korkade på det sättet. Vill de, så kan de. Men de fogar sig efter den tyngd jag lägger i dess mungipor, då stannar den. den behöver inte känna det jag gör. I en paniksituation gör den inte det. Men den kan välja bort mig, genom att läga tungan över bettet, eller bita tag i det. Då du.

Tänk om något skulle hända? Det är en rätt farlig grej det här. Snacka om att ta risker. Nu är jag aldrig rädd när jag kör häst, det har aldrig hänt. Men tänka kan man ändå...

Varför håller jag inte på med frimärken istället?

Det är riskfritt...

Ransäter

Lika roligt i år som i fjol. Nu längtar jag mest till nästa år. Vi har hört en massa bra grupper och band, dansat och ätit. Och druckit vin och likör. Jag har dessutom passat på att ta mig en joggingtur i skogen. Sen fick det bli "dusch" (=avspolning på högst en minut) i iskallt vatten från Kerstins trädgårdsslang. Mina taskiga luftvägar samt chocken av vattnet gav mig en liten hosta, med jag kände mig relativt ren i alla fall. Nu har jag duschat på riktigt.

Imorgon blir det Axvall och på tisdag börjar jobbet.

Snart, snart, snart!

Snart är det ÄNTLIGEN dags för Ransäter! Har längtat i ett år. Ska bli så sjukt kul!!!

Men först sjungning och mathandlande.

Storstädning II

Kom inte jättelångt igår, hade lite plugg att göra klart. Men nu är alt det färdigt och storstädningen är återupptagen. Än så länge har jag (igår, idag och förra veckan):

- Dammat alla hyllor, böcker och småprylar
- Städat av klaffbordet och allt som står på det
- Städat av rullbänken under klaffbordet
- Flyttat på min mixer
- Städat av runt fönstret
- Tvättat filtret i sidoventilen (allergiker - beware!)
- Plockat ner och dammat en CD-skiva i taget
- Skurat toalettstolen
- Skurat handfatet

Kvar att göra är:

- Dammsuga och skura golv
- Skura lister
- Städa badrum
- Städa kylskåpet

Inte mycket, men det är de grejerna som tar tid. Om en knapp timme har jag tvättid också.

Ransäter imorgon!

Men nu är det dags att fortsätta här.


I denna ljuva sommartid...


Storstädning

Idag ska här städas! Alla hyllor ska torkas av, det ska dammsugas och skuras. Gemig nog inte på fönstret, det var inte så längesen det gjordes.

Dags att komma igång!

Du är där...

När jag anar sorgens djup
Som en avgrund inom mig
När mörkret formar skuggor
Och jag vilsen söker dig

När jag inte längre ser
Vart min väg ska leda mig
När tvivlet skymmer allt jag känt
I min längtan efter dig

Du är där
Och bär min smärta
Läker såren som jag fått
Du ger kärleken en innebörd
Som jag aldrig har förstått

När jag rusar från mig själv
I en längtan att bli fri
När jag önskar att jag kunde se
Vad som skrämmer inuti

När din kärlek når min själ
Och du stillar mig till ro
Ser jag värmen i ditt leende
Sprida ljus där sorgen bor


Du är där
Och bär min smärta
Läker såren som jag fått
Du ger kärleken en innebörd
Som jag aldrig har förstått

Nu är det... sommarlov...

Ja. Det är faktiskt sant.

Nej, nu ljög jag. Det är avslutning på två kvällskurser imorgon. På en av dem ska vi skriva en hemtenta. Men det är inget som ska få stressa upp mig. Fixar det imorgon.

Ransäter i helgen! Yeeey!

Tenta

Har tenta imorgon. Är inte nervös. Borde vara det, eftersom en massa satsdelsbegrepp inte sitter än. Men jag orkar inte. Jag kommer få godkänt, under förutsättning att jag inte får hjärnsläpp.

Ska titta igenom kompendiet ett par gånger till. Samtidigt som jag pratar med denne fine pojk:

Det blir dagens godnattvisa, det.

Saknar dig!