Kommer i fas...

Idag har jag hållt i en ganska bra mattelektion. Skulle gå igenom addition och subtraktion och vi hade bra diskussioner om hur man kunde räkna. Det är inte så att eleverna aldrig har adderat och subtraherat, så de hade många roliga strategier.

Efter det var det dags för andra gruppen med Solsystemet. Rolig grupp som var med på noterna ordentligt.

Nu har jag fått betalt räkningar samt skickat ut kallelse till Söt Likörs halvårsmöte. Hela 15 dagar innan mötet. Sista dagen att kalla är 14 dagar innan...

Jaja, dags för övning.

Fridfull

Sitter hos Finaste...

...och bara är.

Det är så underbart det här. Att bara få vara här, utan något annat krav än att tycka om.

Och kanske hjälpa till lite ibland. Tss...

Veckan har varit jättebra. Praktiken bara flyter på. Klassen är mysig och verkar faktiskt (?) gilla mig. Det är intressant det där skedet; när man går från tyst möbel till en person som faktiskt går att utnyttja för att ställa frågor till. En som kan få barnen att skratta. Le. Att känna att de åstadkommer något.

Jag är faktiskt bra på det där. Att få elever att känna sig sedda. Jag är ingen perfekt eller kanske ens bra lärare. Kanske aldrig kommer att bli. Åtminstone inte perfekt. Men jag vet att jag kan få barn att lita på mig. Det finns redan elever i klassen som frågar mig om hjälp, innan de frågar min handledare.

Det känns rätt surrealistiskt att jag bara har tre veckors praktik kvar. Någonsin. Efter det kommer jag få betalt varje gång jag sätter min fot i ett klassrum. Snart är det jag som ska kunna.

Ikväll blir det Claes Ericsson Solo på Scala. Helgen går åt till en massa rep inför nästa veckas konsert. Dansen sitter hyfsat, ska lära oss mer imorgon och på söndag.

Dags att tala om för Finaste att jag tycker om honom. Och att han är finast.

Vaggvisa för den som har lite svårt att sova...



The evening hangs beneath the moon
A silver thread on darkened dune
With closing eyes and resting head
I know that sleep is coming soon

Upon my pillow, safe in bed
A thousand pictures fill my head
I cannot sleep my minds aflight
And yet my limbs seem made of lead

If there are noises in the night
A frighting shadow, flickering light
Then I surrender unto sleep
Where clouds of dreams give second sight

What dreams may come both dark and deep
Of flying wings and soaring leap
As I surrender unto sleep
As I surrender unto sleep

Nej, Marika...

Jag förföljer inte dig. Det är du som alltid dyker upp där jag råkar befinna mig.

Mwehehe...

Träffade ju på min gamla engelsklärare i fredags, då hon doktorerade. Igår var hon på personalinformationen på skolan där jag har VFU och pratade om ett forskningsprojekt som hon och Björn Bihl ska starta där. Lät ganska intressant faktiskt.

Menmen...

Mer vettigt än så blev det inte.

Reklam


Lovade ju bilder...

Här är från vackra Vemforsen...

   


Och...



Limu, Limu, Lima
Gud, låt solen skina
Över bergena blå
Över kullorna små
Som i skogen ska gå
Om sommaren

Grattis mormor!

Idag fyller min kära mormor 81 år. En beundransvärd ålder på en beundransvärd kvinna. Som fått sällskap av en galen katt. Hehe.

Fortfarande kvar i Malung och Finastes föräldrar. Vi var ute på en liten tur igår och stannade vid Vemforsen. Bilder kommer när jag fått tag i rätt USB-sladd. Jättevackert. Hösten har kommit långt här. Det är orangegult i träden och lite kallt. Men inte för kallt. Det är en vacker höst här, och jag hoppas att den sprider sig neråt till Värmland. Lite lagom blåsigt, inte för kallt och en härlig höstsol. Jag hoppas på och ber för en lång och skön höst som följs av en kort och inte alltför snöig vinter. Sen kommer våren. Då är jag färdig lärare (*gulp*).

I fredags sjöng vi på Akademisk Högtid. På själva högtiden var det bara vi i Söt Likör tillsammans med Mattias Pèrez, Kalle Källman (båda var med när vi gjorde Snorvipas Saga. Trevligt och roligt folk), Ale Möller och Lena Willemark. Lena kulade vackert både till Tiotusen Vilda Tecken och Komtrall.

Vad jag inte visste innan var att min lärare i engelska (bästa läraren) från förra terminen, doktorerade. Var framme och gratulerade henne sen. Hon var fin i långklänning och uppsättning, men lagerkransen de får ser alltid lika löjlig ut. På festen fick vi sällskap av ett frackbeklätt CMB. Så stiliga så! Eller ja... Några är stiliga i sina frackar. Vissa har frackar som sitter lite illa. Finaste är stilig i sin figursydda frack.

Kanske ska försöka komma till liv lite här. Är seg efter en taco- och vinkväll som slutade med att jag somnade i soffan. Försöker fjäska för Finaste så han tar med mig ut och visar mig Lima.

God morgon!

Vacker morgon i Malung. Med Finaste tätt intill.


Vackert ute

Dagen har varit kall, men nu klarnar det upp och det blir en vacker kväll ser det ut som. Fortfarande kall, dock. Är väl bara att vänja sig. Tyvärr. Är inget fan av vintern. Ägnar hela vintern åt att längta till våren. Ljublar när det blir barmark och svär när det har snöat igen under natten.

Menmen, här kommer en liten fest-/aftonsång till alla fina.

Sov gott, vackra vänner...

...och alla andra där ute.


En schottis

Han näst längst till höger i bild, med gitarren, är Mattias som var med på Söt Likörs konsert Snorvipas Saga, till vilken han tillsammans med vår körledare Leif skrivit all musik. Han ska även vara med på vår Folkmusikkonsert den tredje oktober. Det ska också hans fru Nina, som här står näst längst till vänster i bild, i orange klänning. Båda två är helt fantastiskt duktiga. Mattias är den bästa folkmusikgitarrist jag har hört.

Det hela spelades in vid Ransätersstämman 2008. Långt kvar till 2010 års stämma... Då ska det dansas igen! Visst ser det kul ut? Det är ännu roligare!

Jaja, lyssna, titta på schottisen och njut.
 

Lite trött

Så var man halvbakis för andra dagen i rad.

Lät inget bra det där, men det är tyvärr helt sant. Sittningen igår var hur kul som helst, och toastningen gick bra. Dansade en schottis med Kerstin, pratade med nya och gamla körbekantskaper samt pussade på Finaste. Vi gick en liten bit på hemvägen, sen blev det taxi. Finaste gjorde en New York; höjde handen och vips hade vi en taxi.

Kvällens roligaste:
Maria gullar med tio veckor gamla Ester. Ester tittar Maria djupt i ögonen.
Och rapar.

Spelas just nu:
Åsa Jinder
Som Trädens Blad
Min Alva
Vildros
Tänk Om Mänskor Kunde Flyga
Då Rädslan Tar Farväl
Ändå Lika Nära
Av Längtan Till Dig
Du Är Där
Tala Till Mig Utan Ord
Villa Viljan
Under Samma Himmel

Sofia Karlsson
Du Var där
Alltid Dig Nära
Dina Händer
Andra Sidan
Smält Mig Till Glöd
Imma På Fönstret

Mary Chapin Carpenter
Grow old with me


Ska snart gå...

...ner till stan för att möta AnnA! Var så längesen nu. Ser fram emot skojiga kvällar med Ticket to Ride. Kanske nån Star Trek?

Mycket att se fram emot...

Händer mycket närmsta tiden. Och det är bra. Så tänker man mindre.

Imorgon kommer Piaree hit. Vi ska planera och ha trevligt. Äta varma mackor.

Och på torsdag kommer AnnA! Wiiiie!!!!!!!!!! Min egen holländska som jag inte träffat sen... Hmm... Februari. Attans. Så länge är för länge.

Jaja, torsdagkvällen ska ägnas åt stämrep med nya och gamla andraaltar. Fredagen i sin tur går åt till ett hysteriskt kul Bunkernbesök med en massa körfolk. Hoppas jag.

Lördag blir skoj med lärakännadag med nya körfolk och sen blir det sittning på kvällen. Sen nästa vecka blir kul den med, med två körövningar, en sjungning på Akademisk Högtid och efter det ska jag och Finaste sätta oss i bilen och åka till Malung. Blir en trevlig helg det.

Sen blir det VFU i fem veckor. Ska bli skoj att få en ny klass.

Hej hopp!

Hmpf...

Inte hänt så mycket i helgen. Finaste har mest suttit vid sin dator och knattrat på tangenterna och låtit konstigt.
Han har pluggat ;) Och bevisligen måste han nynna och greja när han gör det. Det får han. JAg ser till att få en liten puss då och då.

Jag har inte gjort mycket alls. Gymet igår, bio på kvällen. Nya Beck. Var som en Beckfilm ska vara, varken sämre eller bättre än de föregående.

Nu då...?


Jorå...

Har varit en rätt bra dag det här. Upp ganska tidigt. Tog tag i disken redan innan frukost. Kvart över tio drog föreläsningen igång och efter det var det studiegruppstid. Gick relativt fort och Finaste plockade upp mig kvart över tre.

Då vart det Bergvik och saftaffären innan vi åkte hem till honom för att bland annat laga lite mat. Ikväll blev det pitabröd med lite sojafärs och grönsaker.

Annars har väl inte mycket hänt idag... Funderar kanske på sängen snart.

Kanske...

Balladen om briggen Blue Bird av Hull

Vacker, men sorlig, visa av Evert Taube

Det var Blue Bird av Hull

Det var Blue Bird en brigg
Som med sviktande stumpar stod på
Över soten i snöstorm med nerisad rigg
Själva julafton sjuttiotvå
-"Surra svensken till rors, han kan dreja en spak," ropa skepparn
-"Allright boys, lös av!"
Och Karl Stranne från Smögen blev surrad till rors
På Blue Bird som var dömd att bli vrak

Han fick Hållö Fyrs blänk
Fast av snöglopp och stänk
Han stod halvblind. Han fick den i lov
Och i lä, där låg Smögen, hans hem där hans mor
Just fått brevet från Middelsborough
-"Nå vad säger du Karl? Går hon klar?"
-"Nej, kapten! Vi får blossa för här är det slut.
Vi har Hållö om sytrbord och brott strax i lä."
-"Ut med ankarna båtarna ut."

Men hon red inte upp
Och hon fick ett par brott
Som tog båten de hade gjort klart
-"Jag tror nog" sa Karl Stranne "Att far min har gått ut emot oss.
Jag litar på far!"
-"Båt i lä! Båt i lä! Det är far, det är vi!
Det är far min från Smögen. Hallå!"
Båt i lä!" sjöng han ut; "Di är här jumpa i,
Alle man, vi blir bärgade då."

Det var Stranne den äldre
En viking, en örn
Som på julafton sjuttiotvå
Tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn
För att bjuda de skeppsbrutna på
-"Hur var namnet på skutan?" han sporde och slog
Nio supar i spetsiga glas
-"Briggen Blue Bird." Det tionde glaset han tog
Och han slog det mot golvet i kras

-"Sa ni Blue Bird kapten?
Briggen Blue Bird av Hull?
Gud i himlen var är då min son?
Var är pojken, kapten? För vår frälsares skull!"
Det blev dödstyst bland männen i vrån

Gubben Stranne
Tog sakta sydvästen utav
-"Spara modern kapten, denna kväll.
Nämn ej namnet på briggen som har gått i kvav.
Nämn ej Blue Bird av Hull är ni snäll."
Och kaptenen steg opp. Han var grå, han var tärd
Stormen tjöt; knappt man hörde hans ord
När han sade med självande röst till sin värd
-"Karl stod surrad och glömdes ombord."

Det är inte riktigt klokt egentligen...

Fick ett trevligt mail idag. Så snällt folk det finns där ute egentligen, bara man vet vilka knappar man ska trycka på... Har fått lova en del saker, och det tänker jag hålla.

Tack, Riltons Vänner!


Det var värst...

Pallrade mig till gymet idag, för första gången på 3½ månad. Körde ett 3x12-pass. Eller ja, nästan ett helt sådant... De sista två maskinerna var jag för trött för att köra 3x12, men jag gjorde så mycket jag orkade i alla fall. Sen blev det crossen innan jag åkte hem till Finaste.

Där satt jag svettig och lagom mysig. När han kom hem. Med blommor! Och choklad!

Han är verkligen finast i världen.

Idag firar vi fyra månader =D