Maria P

Fick sms tidigare under dagen, om ett jobb 8-14 imorgon. Tänkte ringa och höra mig för lite om det. Då förklarade de att de skickat fel. Tiden gällde torsdag. Men då kunde ju inte jag. Frågan blev då istället om jag kunde komma imorgon i en timme och fyrtiofem minuter. Till den skola jag skulle är det tre mil. Enkel väg. Vilket alltså skulle kosta mer än det smakar, typ. Svarade artigt nej. Hade i ärlighetens namn ingen vidare lust. Och dessutom får vi tacka nej till jobb på under fyra timmar. Så det gjorde jag.

Det blir med andra ord en efterlängtad sovmorgon imorgon. Skönt!

Idag har jag träffat två gamla vänner.

Den ena är pappas förra häst, Doccen. Han har nu bytt ägare och går i en mysig hage tillsammans med en tjurig russmärr. Han proppades full av morötter och stod nöjt oh slabbade.

Den ena hade jag inte träffat på flera år. Vi tog en liten omväg hem efter besöket hos Doccen, och hamnade där min älskade gamla Alfons står. Han stod i många år på ponnytravskolan, och jag har i alla år tyckt mycket om den ponnyn. Vi har tävlat, fått fina resultat, gjort bort oss totalt, gosat, bråkt, nästan slagits, med mera, med mera. Vet inte alls om han kände igen mig, men han såg nöd ut över lite klappar. Min gamle, älskade Affepaffe.

Fick ett lönebesked igår. Fattade inte varför jag fick det, eftersom mamma redan hade upplyst mig om lönen, drygt 6.000. Från Skara, alltså. Får man två? Konstigt. Läste inte så mycket noggrannare, utan tänkte att det kanske blev så, bara.

Men.

När jag gick in på Swedbank för att föra över pengar till Finaste, till våra gemensamma räkningar, satt jag bara och gapade.

13.000. På mitt konto. Vad var det för pengar? Bad Finaste hämta lönebeskedet jag fick igår, och kollade igen.

Aha.

Det var från Arvika, det jag fick.

Satt fint i plånboken, det =)

Woke up this morning
I felt a bit tired
I hadn't been sleeping
The night had been long
A hard day was waiting
With all the thigs I really didn't want to do
And so I made my mind up;
This day is my Taking Care Day

Slow down and feel yourself
Smile while you dream away
And I've got troubles and sorrows
But I'll wait til tomorrow;
This is my Taking Care Day

I work my ass off
Busy, too many times, you know, too many times
And sometimes a rest is
All that you need
It takes some time to take a sip of air
It takes some time to put yourself together
I've missed myself for quite a long time now;
This day is my Taking Care Day

Slow down and feel yourself
Smile while you dream away
And I've got troubles and sorrows
But I'll wait til tomorrow;
This is my Taking Care Day

My favourite record
My favourite sweets
My favourite blouse
Is all that I need

Slow down and feel yourself
And smile while you dream away
And I've got troubles and sorrows
But I'll wait til tomorrow;
This is my Taking Care Day

Finaste petade lite på mig innan han gick hemifrån strax före åtta. Jag låg och filosoferade innan jag var TVUNGEN att gå på toaletten, sen kröp jag ner igen med en bra bok. Lugn start alltså, och nu efter ett par smörgåsar sitter jag och väntar på att klockan ska bli såpass mycket att bussen går ner mot stan. Ska in på Myrorna och kolla på leksaker och figurer till min musikpåse. Alla småsaker ska få representera varsin låt, och barnen ska i tur och ordning få sticka ner handen i påsen och ta upp en figur, varpå vi sjunger låten.

I helgen blir det Axvall för firande av syster, samt ett besök på marknaden. Jag är i stort behov av en plånbok och så ska jag kolla efter en rolig bok som jag såg där förra gången men aldrig köpte. Mest på grund av att jag dels jobbade, och dels inte hade kontanter på mig.

Nu går bussen snart. Puss!

Har nu jobbat ensam på "min" avdelning i två dagar. Det går jättebra. Idag hade vi sångstund och barnen sjöng för glatta livet. Har lite försiktigt inlett ett samarbete med dem som har sexåringarna också. De små liven kan gott få komma in till mig under sångstunderna, och kanske även då vi har bild? Den som lever får se.


K:
Nedan ser du böckerna, eller några av dem. Väldigt nya upplagor, tror tillochmed att det är de nyaste. Hade gärna kört på äldre, men de nyare finns överallt, så... De jag har är:
Fem...
...på smugglarjakt
...stoppar spöktåget
...i knipa
...går i fällan
...och kidnapparna
...löser en gåta

Tim är en border collie på dessa framsidor, Anne har lockig page. De andra ser ju alltid likadana ut ;P Säg till om du är villig att sälja! Puss

Har redan avverkat dagens rep. Egentligen skulle vi hålla på till halv tre, tror jag, men vår dirigent är extremt duktig och effektiv. Framförallt duktig. Att dirigera kör och orkester är verkligen två helt olika saker, men han fixar det galant. Samtidigt, dessutom. Och idag kom jag ihåg öronpropparna. Bra att ha när man står precis bredvid slagverkaren med sina pukor.

Artisterna var där, nästan allihop, idag. Hebbe Sisters (finns på YouYtube, gick långt i Talang 2009, har jag hört), Sven-Erik och Oskar Magnusson, Annika Törnqvist (Da Buzz), Rikard Wolff och Fredrik Zetterström ska vara med och underhålla. Kommer bli jättekul! Sen tillkommer ju bara en liten sinfonietta också ;) Och så vi, såklart. Den fantastiska Frödingkören. Wiii.

Nu ska jag brygga en kopp kaffe till Finaste. Han sitter och kämpar med att göra Doccens alla segerfilmer till en enda DVD-film. Stackarn. Det går alltid till en viss punkt, men när skivan precis ska bli klar så tar det stopp. Oavsett program. Och ändå ger han inte upp. Finaste, finaste han.

Veckan har varit alltifrån okej, bra och fantastisk, till avskyvärd.

Måndagen var bra. Jogging och sång stod på schemat och allt funkade fint. Fick lite nödvändiga inköp gjorda också.

Tisdagen började bra, om än tidigt. Upp fem, efter att ha varit vaken i en timme. Åt en banan under många gäspningar och sen fick jag skjuts av Finaste till tåget. Han vinkade av mig också. Finaste han. Tågresan gick fint. Jag läste hela vägen och fortsatte sen utanför biblioteket i Arvika, innan jag satte mig på bussen. Sa lite tveksamt till chauffören att jag skulle till skolan i Fiskevik... Han log obekymrat och en kvart senare var jag avsläppt på rätt hållplats. Men... vart skulle jag sen? Hade fyrtiofem minuter på mig, så jag var inte speciellt nervös. Det fanns egentligen bara två håll att välja på, eftersom jag antog att skolan inte låg precis vid vägen. Bilden från nätet visade att skolan låg vid sjön, och texten hade sagt att en gångtunnel ledde under vägen till skogen. Alltså. Skogen i ryggen, näsan mot sjön. Fem minuter senare gick jag uppför en stentrappa och visade mig ha kommit rätt.

Som alltid var första dagen något tveksam. Innan man kommit in i allt och så. Men det gick bra, och eftermiddagen var så lugn att de två andra kvarvarande skickade mig för att hinna med den tidigare bussen... som inte kom. Trött, arg och med huvudvärk stod jag vid vägen och väntade i en timme. Då kom en buss. Orkade inte tjafsa. Gick på, visade kortet och åkte tillbaka till Arvika. Att bussen strax efter fyra inte ska börja gå förrän på måndag, var inget som VTAB:s reseplanreare hade tänkt tala om för mig. Hem kom jag, i alla fall. Huvudet kändes som om det skulle sprängas för varje steg jag tog och hungrig var jag som en varg. Men fina, fina, Finaste hade lagat middag som stod klar när jag kom hem. En portion och x antal huvudvärkstabletter senare la jag mig, strax efter nio, med Finastes arm om mig. Han gör så, lägger sig hos mig tills jag somnat och går sen upp om han inte kan sova än. Innan tio sov jag.

Upp fem på onsdagen igen. Buss den morgonen, ville inte släpa upp Finaste. Allt flöt på bra, och jag kom iväg tidigare då också. Nu gick det dock en buss, fast strax före fyra istället. Var hemma innan sex. Skönt. Sov innan tio den kvällen också, det tar på orken att gå upp vid fem. Hur pappa pallar det varje dag, fattar jag inte.

Samma visa igår. Samma buss och tåg hem. Sång på kvällen och så fick vi en nattgäst i form av A. blir ju inte så ofta att vi träffas, så det var skoj. Idag har M, D, T och O varit här en stund. Dem träffar jag ännu mer sällan, så det var verkligen jättekul.

Helgen kommer gå åt till att fira Fröding. Han skulle fyllt 150 år om han levat. Lite tur att han inte gör det. Några ur kören, några gamle medlemmar och lite annat folk ska fira honom i museiparken med stor konsert och en massa kändisar. Jag kan fortfarande inte låtarna. Tjoflöjt.

Annars i veckan har jag läst två Fem-böcker, köpta på second hand (jag ska börja samla på dem i den typen av upplaga, kan vara kul att ha), en bok av Martina Haag, också den på second hand, samt Ann Rosmans senaste bok. Jag skrev ju lite för ett tag sen om hennes första, och den här var ännu bättre. Helt fantastisk är hon. Fyrmästarens dotter och Själakistan. Läs! Och ja, fyra böcker har det blivit. Alla har tagit mellan ett och två dygn vardera. Ineffektiv tid inräknad.

Nu ska jag se vad Finaste gör, kanske gosa i soffan en stund. Känns inte som om det kommer bli mycket ork över till det längre fram, om hela hösten ska se ut såhär...

Nej, det är inte det att jag inte kan sova. För en timme sen var det så, men nu är det faktiskt meningen att jag ska vara vaken. Om mindre än en och en halv timme rullar tåget ut från stationen här i Karlstad och tuffar upp mot Arvika. Exakt vad jag ska göra med de fyrtiofem minuter som jag kommer komma fram för tidigt till lilla Fiskevik sen, vet jag inte. Men det får lösa sig.

Nu. Ska jag vaska av mig, äta nåt snabbt och kolla så allt är med. Ska jobba snabbt så jag hinner krypa ner i värmen hos Finaste några minuter till.

Tjoflöjt!

blir det gym. Efter det en snabb sväng ner till stan för att köpa blixtlås, aubergine och zuccini. Sen blir det stenhård övning på Frödinglåtarna. Baskemig om de inte ska sitta till åtminstone imorgon!

Idag är jag glad. Av två mycket enkla anledningar:

-Jag hade nästan 1000 kronor mer än jag trodde, på mitt konto.
-Jag och Finaste försatte oss att jogga. Med hjälp av många kortsiktiga mål klarade jag det långsiktiga; jogga ända till markeringen för 2,5 kilometer.

Jaja, 2,5 kilometer är kanske inte så mycket, men med tanke på min kondis och vikt just nu så är det enormt. Längtar tills jag får tillbaka min riktiga kondition, då ska jag klara det dubbla!

Hihi.

På ett bra sätt.

Inatt sov jag och Finaste tillsammans, fast ändå ensamma (det vill säga; utan någon annan i samma hus/lägenhet) för första gången sen innan Taubespelen. Om man inte räknar tältet då. Det blir fyra veckor, har jag räknat ut. Däremellan har vi haft besök, varit på besök, varit i varsin ände av landet (känns det som) och haft besök igen. Skönt att vara bara vi två ett tag, även om jag älskar att ha besök här. Vinkade av svärisarna igår. Snälla, snälla de.

Idag blir det bröllop. Vi har blivit inhyrda att sjunga både i kyrkan och under minglet innan festen. Finaste sitter och övar för fullt.

Nu ska jag duscha, så jag inte luktar blä under denna dag, som ska bli två människors finaste.

Äntligen hemma. För att stanna, ett bra tag åtminstone. Det enda som lockar mig bort härifrån just nu är något besök i Malung, men det får vi se när det blir.

I övrigt har söndagens, måndagens och tisdagens alla fria tillfällen gått åt till att läsa (ut) Ann Rosmans Fyrmästarens dotter. Rekommenderas för den som gillar deckare som läggs som ett tusenbitarspussel, bit för bit. Mycket bra, ska garanterat köpa Rosmans nästa bok som en present till mig själv sen när cashen börjar rulla in.

För sista gången denna somar är jag nere i Axvall. Kom ner i onsdags förra veckan och jobbade natten. Redan torsdag förmiddag åkte jag, mamma och pappa tillbaka upp till Karlstad och spenderade det kommande dygnet där. Torsdagen bjöd på IKEA och mat på ett för oss nytt ställe, Villagetandoori. Mycket gott och massor av vegetariskt att välja på. Uppskattas! Fredagen i sin tur bjöd på en ruda med båtbussen, och sen en promenix från Mariebergsskogen tillbaka ner till stan och bilen. Efter detta åkte vi allihop, inklusive Finaste, tillbaka ner till Axvall.

Lördag och söndag jobbade jag hela dagarna. Inte för ansträngande, om jag ska vara helt ärlig. Igår var jag dock ledig och mamma, Finaste och jag åkte till Falköping och Rabalders utförsäljningsbutik. Mamma hittade en snygg, stickad, mörkt korallröd tunika med långa ärmar, och jag fick en vit klänning/tunika. Var verkligen i stort behov av något fint, så det togs tacksamt emot. Strax intill låg Falbygdens Ost så dit gick vi och beundrade roliga saker och fikade lite.

Det var absolut inte slut på bortskämdheterna. Pappa skickade oss på bio på kvällen, Inception. Bra film.

Idag är det sistasistasista jobbtillfället. Ska hinna ett besök hos M först, sen blir det kvälls-/nattjobb. När jag väl kommit tillbaka frå jobbet imorgon så ska vi HEM! Längtar till min lägenhet så jag tror jag går av snart. Där väntar även Finastes föräldrar. Ska bli kul att få träffa dem igen. Var hemskt längesen nu.

Nästa vecka börjar jobbet! Nervöst, men oooh, så roligt!

"/.../ men när jag spelade "Under samma himmel" så fattade jag vilken av Miorna hon var. Det var DEN Mia. Hon som tycker så mycket om just den låten."

Det där var en rejäl underdrift.

Jag vet att jag lagt upp den här många gånger. Och ska om någon minut göra det igen.

För ett och ett halvt år sedan reflekterade jag knappt över den. Det var en vacker låt, bland många andra.

Så åkte jag till Krakow, där många tankar fastnade i mitt huvud. Många bilder, som på något sätt behövde komma till uttryck, behövde frigöras. Att MP3-spelaren var laddad med övningsfiler till kommande uppsättning av Carmina Burana hjälpte inte direkt. Det gjorde saken värre. Nej, jag behövde något mer.

Något mer än samtal, varma famnar och uttryck i ord. Något... utöver det vanliga.

När jag kom hem natten till den tjugosjunde mars, snurrade tankarna fortfarande. Att sova var inte att tänka på. Mindes inte vad som fanns i CD-spelaren, men jag tryckte på random och sedan play.

Sedan släppte allt. Jag la mig raklång över min obäddade säng och bara lät det komma.

Till tonerna av...