Det går framåt

Vecka två är slut.

Det har märkts på både mig och barnen att jag börjar vänja mig nu. De flesta rutiner flyter på, jag testas inte lika intensivt och jag hälsas allt oftare med kramar och varma leenden. Jag har under veckan som gått hunnit stänga en gång och öppna två gånger. Alldeles ensammen i lokalerna, med allt som ska ordnas; musik ska startas, värmeljus ska tändas, tvättmaskinen ska igång, frukosten ska fram, med mera, med mera. Sen ska ju barnen tas emot också, vilket bara det kan vara svårt för dem de första gångerna. Jag tycker dock det har fungerat bra.

Det lyckades slumpa sig så att det blev två öppningsdagar i rad; igår och idag. Detta har naturligtvis medfört att jag blivit lite lätt sliten (för att hinna med tåget så måste jag gå upp vid fem). Igår kändes det inget (även om jag somnade halv tio) men idag har det varit en lång eftermiddag. Fick som tur var smita lite tidigare och hann med en tidigare buss, så jag slapp vänta en timme på tåget. Efter hemkomst blev det en power nap. Eller ja... Jag halvsov mellan 16.20 till 16.38, då Finastes telefon ringde. Somnade dock rätt snart om, och sov helt ostört från 16.50 till 17.50. Skönt.

Nu väntar snart besök, till vilket jag ska bjuda lasagne. Smarrigt värre.

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback