Den här gången blir det bra

Jag hade en mindre bra dag igår. Och tänkte att dagen idag skulle bli en bra dag. Jag bestämde mig för det.
 
Då kom ett samtal jag helst sluppit. Och jag sov knappt inatt. Jag gick och la mig vid två och somnade inte precis på direkten, om vi säger så.
 
Men det kommer bli bra. Det har vi runtom bestämt. Tagit beslut på, helt enkelt.
 
Idag kom nästa samtal, från mamma. Ett dödsbud. Ingen jag känner väl, men som ändå funnits med i periferin sen jag var liten.
 
Kan det inte bara få bli bra nu? Jag är så trött på att inte bara få känna att allt är på plats. Lycka. Långvarig sådan. Det är klart det finns stunder av ren eufori. Tillsammans med Finaste, eller med folket på jobbet. Jag skrattar och jag menar det.
 
Men ibland ler munnen medan ögonen berättar sanningen.
 
Men även där ska det gå bra. Den här gången blir det bra. Det har mina kollegor och chefer bestämt. Tagit beslut på, helt enkelt.

Kommentarer
Mylingen säger:

Jag tror att det där är ganska vanligt för många. Det där att man känner att allt inte är på plats, att något saknas eller 'kommer sen'. Att allting helt enkelt inte känns helt bra eller rätt. Det kanske bara är så livet känns?

2012-11-23 | 19:23:57

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback