Hemma på riktigt

Nu är jag hemma. Äntligen, säger en del av mig, medan en annan gärna hade tillbringat lite fler dagar i Stockholm och Gustavsberg.
 
Är fortfarande nere och sur efter stölden. Dock lägger jag allt det materialistiska åt sidan - det är kränkningen som stör mig mest. Men det ordnar sig väl. Jag har bestämt mig - bara bestämt mig - för att tjuven har fyra hungriga ungar hemma. Då blir jag något mindre bitter.
 
Annars har jag haft lite egentid idag. Jag jobbade bara till tolv då jag byttes av av A, och på bussen från Gustavsberg bestämde jag mig för att besöka en plats där jag inte varit sen jag var elva, tror jag. Jag åkte ut till Djurgården och Vasamuseet.
 
Jag var lika imponerad nu som när jag var barn, med det tillägget att jag denna gång var tillräckligt gammal för att uppskatta allt skeppet hade att erbjuda. Jag letade en stund och hittade till sist det jag mindes bäst sedan mitt första besök - förbramseglet. Skeppets i särklass minsta segel, satt längst upp i förmasten. Det täcker en yta på trettiotvå kvadratmeter. Alltså större än min första lägenhet. Och det var det minsta seglet. Just den detaljen minns jag särskilt att jag imponerades av som barn och det var mäktigt att stå framför det igen, och veta att jag verkligen mindes rätt.
 
Jag behövde det där besöket. Sen blev det en kort promenad till Oscarskyrkan som jag blev nyfiken på under bussresan ut till museet, och sist blev det tunnelbana och lite strosande i centrum innan tåget hem gick.
 

Nu blir det QI med Finaste, sen sovmorgon, träning och fyrtioårskalas imorgon.
 
Tjillevippen

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback