Maria P

Är sådär allmänt nöjd och belåten som man blir sådär ibland. Vet inte på rak arm vad det beror på, men bra känns det.

Vi har haft en bra eftermiddag och fått mycket uträttat. Jag hämtade Finaste vid halv fyra, varpå det direkt bar iväg till polishuset för att ansöka om pass. Kort väntetid, så bara en stund senare var vi påväg till Bergvik där vi handlade mat och en grillpanna. Nästan direkt när vi kom hem, drog jag på mig joggingkläderna och hade tänkt ta ett varv i spåret.

Det kändes löjligt lätt.

Så det blev tre.

Enligt tidigare mätningar ger det niotusenåttahundra meter. Alltså knappt en mil. Är lite stum i låren, trött i fötterna (tro sjutton det; alla mina kilon gånger en komplicerad ekvation vilket ger en stor belastning - i en timmes tid) och har lätt ryggont (vilket jag hade redan innan), men lungorna och luftrören känns som de ska, vilket är viktigast för mig.

Kalrstadsloppet känns plötsligt fullt möjligt.

I fredags fick jag veta att jag får precis den semester jag önskat. Så direkt när vi kom åt en dator, satte vi oss och kollade resor och vi har nu bokat och betalt åtta dagar i soliga, underbara Turkiet!

Mina fyra veckors semester ser alltså ut som följer:

Vecka 27
2 juli - 8 juli - Turkiet

Vecka 28
9 juli - 10 juli - Turkiet
11 juli - 13 juli - ?
14 juli - 15 juli - Taubespelen

Vecka 29
16 juli - 22 juli - Stallet, StoChampionatsveckan

Vecka 30
23 juli - 29 juli - ???


Åhåååå vd jag längtar! Ska bli massa skoj, allt som är planerat hittills. Och det eventuella regnet som antagligen kommer falla räddas ju upp av resan. Wiiiie vad jag är glad!

Då både ansvarig och biträdande ansvarig pedagog varit borta på utbildning i tre dagar, har jag fått leka ansvarig på jobbet. Det har funkat fint, har så bra och lättsamma kollegor, så det har inte varit några problem. Dock är det en mental påfrestning som jag inte är van vid (jag menar; alla beslut som fattas ska jag kunna stå bakom och ha en orsak till att ha fattat) och jag har som resultat av det varit så trött på kvällarna att jag knappt orkat resa mig från soffan för att lägga mig.

Nu är det dock över och jag är nöjd med både min och kollegornas insats. En fantastisk vikarie har vi haft också, tack och bock! Imorgon är allt som vanligt och jag kan släppa på garden lite.

Tjingeling

En helt fantastisk söndag som vi överhuvudtaget inte tagit vara på. Jag låg kvar i sängen till elva och efter ett par timmar åkte jag ner till gymet och körde lite styrka. Efter det blev det dusch, sminkning och slutligen (efter en massa slappande) en tur till Bergvik för veckans matinköp. Vi har lagat lite middag också, men det är väl mer eller mindre allt som hänt idag. Imorgon börjar en ny jobbvecka och på fredag åker vi nog ner till Axvall en sväng.

Over and out!

Efter onsdagens tidiga uppgång har det blivit ytterligare två arla morgnar. En absolut högst ofrivillig och en någotsånär frivillig. På torsdagen vaknade jag redan vid halv fem och kunde omöjligt somna om, så under loppisrundan ute på leriga landet tillsammans med kollegerna, var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette.

Igår skulle jag öppna på jobbet, och eftersom bilen nu är lagad så kunde jag dra på uppgången till halv sex. Väldigt få barn på jobbet, vilket gjorde att vi fick en del praktiska saker gjorda. Vi var bortbjudna igårkväll och det var jättetrevligt. Vi var en liten skara folk och alla kände alla, vilket jag uppskattar långt mycket mer än en värdelös krogkväll. Vid midnatt var jag så trött att jag nästan somnade så då bröt vi upp. Idag har jag fått sova ända till nio, och kroppen och hjärnan känns utvilade båda två.

Vi har verkligen NOLL planer idag vilket passar mig ganska bra. Det får bli något spontant, det brukar bli bra. Har precis laddat upp med lite gröt här, så nu är jag fit for fight.

Over and out

Ja, Herre min Je...

Jag har varit vaken sen halv fem. Konstaterar kallt att det är alldeles strax tolv timmar sen jag klev upp. Och det var inte så att jag vaknade av ingenting och inte kunde somna om. Nejdå, jag SKULLE upp då. Eftersom bilen är på verkstad och tåget går kvart i sex och inga bussar går här utanför innan dess så blev det till att cykla ner till stationen. Tre kilometer. Dagen på jobbet gick dock bra, utan större trötthetssymptom, men just nu känner jag det som om någon slagit mig i huvudet med en skyffel. Skönt med ledig dag imorgon, det kan behövas. Jag och ett par kollegor ska iväg på loppisrunda, tjihoo!

Tre veckor har vi plötsligt hoppat framåt.

Eehh...?

Vi hade bokat tid för service på bilen. Det, plus att vi bad dem kolla lite på ett underligt motorljud vi hört ett tag. Den fjärde juni skulle bilen lagas.

Påväg hem från Malung i söndags lät den mer överjävligt än någonsin och väl framme i Bergvik lät vi motorn gå på tomgång och vi klev ur och öppnade motorhuven.

Helvetesjävlar tänkte jag när vi faktiskt SÅG varifrån ljudet kom. Kamremmen. Där lät det och dônade mer än något annat ställe. Ska den nu gå av? tänkte jag, som själv körde pappas bil en gång, då det inträffade. Vad som då händer är att det luktar sjukt bränt och bilen blir tungstyrd utav bara den. Det är hart när omöjligt att vrida ratten. Vi beslutade att inte köra bilen mer än hem och sen till verkstan, så Finaste åkte in dit igår och sa att nu står bilen här, får ni nån akuttid över så kolla gärna.

Nu ska ett par grejer bytas och service ska utfärdas, imorgon! Snacka om flyt! Pengarna hade vi ju ändå fått betala i juni, så vi kan väl lika gärna göra det nu. Och så har vi en hel bil långt mycket tidigare än vi vågat hoppas.

Finemang.

Till Finaste. Just idag.

För att du är den underbaraste människa jag vet. För att jag får klaga hos dig. Skratta med dig. Göra upp planer. Fantisera. Prata. Få en lång, tyst omfamning.

För att jag älskar dig.

 

Du kom till mig
Sen den dagen är jag lika hopplöst förälskad
Som den första sekunden
Du såg på mig
Och du sa att jag var den du saknat
I hela ditt liv

Som svalan skyndar
Till ungen i nästet, så skyndar jag till dig
Med en hand fylld av ömhet
Som solen vilar
På himmelens fäste, så vilar ditt väsen
I mig

Som en sommarvid smeker du min kind
Och du fyller mitt sinne
Berusad är själen av välbehag
Dina kyssar förvandlar min slutna gestalt
Till ett skimrande, vidöppet hav

Då mörkret faller
Och stillheten famnar den levande dagen
Vill jag vara dig nära
Och tyst förklara
Min längtan till dig, utan ord har den talat
Till mig

Som en sommarvid smeker du min kind
Och du fyller mitt sinne
Berusad är själen av välbehag
Dina kyssar förvandlar min slutna gestalt
Till ett skimrande, vidöppet hav

Som en sommarvid smeker du min kind
Och du fyller mitt sinne
Berusad är själen av välbehag
Dina kyssar förvandlar min slutna gestalt
Till ett skimrande, vidöppet hav

Musik: Leif Göras, Text: Åsa Jinder

Så var VårRuset avklarat. En liten försämring från ifjol; tog mig runt på 32,30 jämfört med förra årets 31, men med tanke på den mer eller mindre obefintliga löpträningen i vår så är jag helnöjd. Sen har jag även med i beräkningen att första femhundra meterna bestod av idel blockeringar i form av gående folk (trots att de uppmanar gående att starta längre bak) och mindre insjöar till vattenpölar. Det var alltså en hel del gående precis i början, men sen höll jag ett fast och bra tempo. Känns bra i hela kroppen nu, och jag är nöjd att jag tog mig runt trots hällande regn och total omotivation.

Nu: DUSCH!

Ett kvällssamtal igår gav mig lite oro och ledsenhet i hjärtat, och dagen har gått på lite labil halvfart, men förstående kollegor och en vetskap om att allt kommer ordna sig, har gjort att det har gått bra ändå. Sen att världens gulligaste förälder på jobbet kommer fram och uppmuntrar och säger fina saker om en, gör ju inte saken sämre.

Gick tidigare från jobbet idag, hade ett läkarbesök inbokat. Allt gick som det skulle och nu väntar jag in Finaste för lite eftermiddagsärenden. Sen blir det en ganska tidig kväll här. Får som tur är sova åtminstone till sju imorgon, sen blir det jobb hela dagen och sen en avslutning på dagen med VårRuset. Är dock inte så inspirerad just idag, men imorgon känns det säkert bättre.

Avslutar med fina Åsas vackraste melodi någonsin. Det vackraste någon någonsin har skrivit. Precis såhär känns det i själen idag:

Jamen visst, kör på! Bli förbannad på lilla mig som blivit ombedd att ta det. Skjut brevbärarn bara, för all del!

Sicket jävla folk det finns!

En ny vecka har påbörjats. Nitton, om jag räknat rätt. Kära nån, en fjärdedel av maj månad är snart avverkad. Hujedamej.

Veckan började dock bra. En bra och kul dag på jobbet med glada tvååringar i gruppen. Bara tre i min grupp var där, och trots att jag kände mig vimsig och allmänt oplanerad så gick det bra. Min samling gick ut på att vi skulle börja koppla sambandet mellan antal och siffror, ett till tre, och vi gjorde allt från att räkna barnen i gruppen (som ju convenient nog var just tre) och räkna mjukdjur till att hoppa och klappa tre gånger. Barnen skrattade så det pärlade om det (jag har inte den blekaste aning om exakt vad det var som var kul) och jag kände att vi alla fick ut något av det.

Sen att de är så söta så man nästan vill krama sönder dem, är en annan femma.

Jobb till fem imorgon, kort dag på onsdag (får ta ut en och en halv timmes komptid då jag ska på cellprovtagning, eeewwwww), VårRuset på torsdag och sen en seeeen dag på jobbet på fredag för att sen åka direkt till Malung på kvällen. Skönt att det åtminstone kommer vara ljust när vi kommer fram, om allt går som planerat. Det underlättar, om vi säger så.

Ska sova nu. Over and out!

Halvspontan grillkväll igår. Finaste och N laddade upp med fläskfilé, jag grillade mina underbara sojafiléer, marinerade i bland annat ingefära. Vi grillade även marinerade champinjoner, mycket gott. Till det serverades en hemgjord potatissallad med kokt potatis, rädisor, sugar snaps, gurka, soltorkad tomat samt äpple. Mycket gott.



Filéerna är lätt brända, men det funkade. Det är inte riktigt så mycket mat som det ser ut. Vi åt på assietter =)



I full färd med att packa upp.



Willy Wonka la guldbiljetter innanför chokladförpackningen. Lindt Excellence laddade upp med två lager folie. "Nu jäääävlar ska här folieförpackas", kan jag tänka mig att maskinen tänkte. Typ...

Ibland måste man fråga. Trots att man vet...

Här lagas det mat! Det ska bli pasta med champinjonsås. Helt gjort från grunden. Eller ja, vi har inte gjort pastan själva. Det är en vanlig torrpasta, kokt i vanligt vatten med vanligt salt i.

Men champinjonerna är färska (både vita och bruna), timjan till krydda är en som jag odlade vår första sommar här, som sen torkade och dog och som jag till slut fnasade av bladen av, så jag fick en god torkad krydda. Vi har haft i lite matlagningsvin, vitlök, salt och peppar. Om en stund ska det blandas med pastan och i med crème fraîche och lite persilja. Har bara smakat lite på en champinjonskiva, och den var helt fantastiskt god. Blir nog en bra lunch alltså.

Kontentan av det hela är väl att färska champinjoner är klart underskattade.

Eller... näe...

Hejja oss, snarare.

Som idag har varit tillsammans i tre år. Såhär såg jag ut när vi gick till Fontana Di Trevi för middag.

Jag står i bakre ledet, men jag är med i alla fall =) Till höger om dirigenten, mellan hon i ljusrosa och hon i blå tröja och svart jacka, kan man skymta mig, däribakom.

Någon mer än jag som slaviskt följde The Sopranos?

Efter att fem år i rad har festat med kören, varav fyra år i över ett dygn, bestämde jag, Finaste och K oss för att våldgästa A och M där vi åt lasagne och pratade kvällen lång. När vi åkte hem vid ett konstaterade vi att de som var i festlokalen antagligen knappt hade kommit till efterrätten än. Och vi var inte ett dugg ledsna för att missa det.

Jag tänkte ge mig ut på en liten joggingtur här hemma nu, sen tänkte vi åka och se hur de festande har det under festens två sista timmar. Been there, är nog allt jag kommer tänka när de svirar runt i gräset på Borgmästarholmen för att inte somna.