Vem hade inte?
Tänk, så det kan gå, bara för att nån glömmer köpa vegetariskt...
Svärmor hade helt missat köpa vegetarisk variant av tacofärs, så jag och Finaste gav oss ut. Och där, vid en korsning, låg en gammal man på backen, med rullatorn bredvid sig.
Vi flög såklart ut. Vi hade knappt hunnit fram förrän ytterligare ett par kom fram. Tur det fanns Malungsbor där... Inte nog med att mannen verkade förvirrad som det var, han pratade Limål också. Om man inte hört Malungsmål tidigare, så kan det vara svårt att lära sig. Jag har nu, efter ett och ett halvt år, fått kläm på vad folk säger. Men. Tillochmed Malungsbor kan ha svårt för Limål, som tydligen är ännu värre.
Hursomhelst. Frun i den bilen verkade förstå vad han hette och var han bodde. Sen tog jag och mannen tag i uppgiften att få deras filt inunder farbrorn. Han svamlade om nåt brutet lårben för en massa år sen, men han verkade kunna röra sig hyggligt, så vi vågade kasa upp honom på filten. Finaste ringde ambulans som strax kom. Allt som allt gick det smidigt och fort. Hoppas bara det går bra fortsättningsvis också.
Finaste och jag traskade hem till farbrorn med hans rullator när han väl kommit iväg med ambulansen. Sen gjorde vi våra ärenden, och åkte hem. Väl hemma kollade vi upp åldern.
Rätt imponerade bara det att han kunde vara ute ensam och gå. 97 år, var han.
Känns skönt att ha visat en medmänniska att man finns till. Men å andra sidan... När det är ett sånt läge, vem hade inte?
Svärmor hade helt missat köpa vegetarisk variant av tacofärs, så jag och Finaste gav oss ut. Och där, vid en korsning, låg en gammal man på backen, med rullatorn bredvid sig.
Vi flög såklart ut. Vi hade knappt hunnit fram förrän ytterligare ett par kom fram. Tur det fanns Malungsbor där... Inte nog med att mannen verkade förvirrad som det var, han pratade Limål också. Om man inte hört Malungsmål tidigare, så kan det vara svårt att lära sig. Jag har nu, efter ett och ett halvt år, fått kläm på vad folk säger. Men. Tillochmed Malungsbor kan ha svårt för Limål, som tydligen är ännu värre.
Hursomhelst. Frun i den bilen verkade förstå vad han hette och var han bodde. Sen tog jag och mannen tag i uppgiften att få deras filt inunder farbrorn. Han svamlade om nåt brutet lårben för en massa år sen, men han verkade kunna röra sig hyggligt, så vi vågade kasa upp honom på filten. Finaste ringde ambulans som strax kom. Allt som allt gick det smidigt och fort. Hoppas bara det går bra fortsättningsvis också.
Finaste och jag traskade hem till farbrorn med hans rullator när han väl kommit iväg med ambulansen. Sen gjorde vi våra ärenden, och åkte hem. Väl hemma kollade vi upp åldern.
Rätt imponerade bara det att han kunde vara ute ensam och gå. 97 år, var han.
Känns skönt att ha visat en medmänniska att man finns till. Men å andra sidan... När det är ett sånt läge, vem hade inte?
Kommentarer
Trackback