Alldeles överväldigad

Nu kommer ett inlägg snabbt inpå det förra. Ville inte ha det här i samma, men ändå skriva av mig innan känslan tynar bort. Om den nu någonsin gör det.

Idag var jag nämligen med om något jag aldrig trodde.

Var på konsert tillsammans med Finaste, i Grava kyrka nån mil bort. Åsa Jinder och hennes man uppträdde, till viss del tillsammans med kyrkokören.

Jag satt och väntade på favoritlåten. Den som representerar en hel resa för mig. Mer än så. Den representerar en hel episod i historien. Den som alltid framkallar en hel orkan av känslor, och som ofrånkomligt får mig att gråta.

Den kom. Och under presentationen började Åsa prata om "en flicka i publiken". Rätt vad det är såg hon rakt på mig och sa att "den här låten är speciellt till dig, Mia. Under Samma Himmel.".

Låten hann inte ens börja innan jag grät floder. Jag grät, och njöt, som valigt.

Gör det ni med.


Tack, Åsa, för världens vackraste stycke på nyckelharpa. Tack för att jag får gråta till den här melodin. För att du låter mig göra den till min, när jag behöver det.

Och ett stort tack.

För idag.

Kommentarer
Åsa Jinder säger:

Fina flicka!

Tack själv!! :)

Kram Åsa

2011-03-27 | 20:15:42

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback