What grinds my gears
Ikväll blir jag ledsen på världen. Eller lite småförbannad.
Det gör mig trött, ledsen och arg att barn gasas ihjäl i Syrien. Det gör mig förbannad att det kan få vara så i vår värld, och att det tillåts. Eller nej, men ni fattar. Krisen i Syrien har pågått tamejfanken hur länge som helst nu och läget bara förvärras. Det känns som att FN ser på och USA leker polis. Och ingetdera leder någonvart.
Det gör mig grinig att norrmännen inte lärt sig av svenskarnas misstag. Högerextrema partier tillåts kliva rakt in i politikens högsta hus och de får göras hörda. Jag gillar att ha koll på andras argument, för att kunna pulverisera dem, men nu har de plötsligen en faktisk makt. Människor tar skada av det här. Dör av det. Det ökar min puls att tänka på att norrmännen låter högern ta över, bara två år efter att barn av landet iskallt mördats av just en nationalistisk högerextremist.
Och det gör mig arg och ledsen att var och varannan svensk går runt med inställningen (direkt eller indirekt) att muslimer är farliga och ociviliserade. Jag blir galen på att en slöja ska ha makten uppbåda ett jävla väsen, medan ingen ännu är rädd för blonda norrmän som heter Anders.
Kommentarer
Trackback