Rumpa
Nu skulle ni kunna tro att min humor har sjunkit ända ner till mänsklig mittpartinivå i och med mitt arbete med barn som i vanliga fall har den humorn.
Så är inte fallet. Ni ska få en rumpbild. En hästrumpa.
Varsågoda.
Hästen som finns framför mig på denna bild är ingen mindre än min pensionsgaranti. Sly Way. En häst som är så vacker att jag blir lika förundrad varje gång jag ser honom.
Jag brukar få göra en liten tur med honom när jag är där uppe. Han är fantastiskt fin att köra och han är lugn, fast framåt och lite smårolig. Han har personlighet, helt enkelt. Eftersom hela Billingen i nuläget är helt bottenfrusen så gick det inte att trava igår, så det blev en skrittur på närmare en timme.
Och som jag njöt! En timmes... lugn. Det enda jag hörde, i stort sett hela vägen, var hovklapper och lite småkvitter från fåglarna. Det var vackert rimfrostigt och jag blev bara litelite kall om tårna.
Kvalitetstid med sig själv. Japp.
Kommentarer
Trackback