Maria P

Jag har inte haft en dålig dag. Den har heller inte varit på topp.

 

Det beror troligtvis på att jag under fyra och en halv timme på förmiddagen satt och skrev. Och skrev. Och skrev. Och umgicks inte med barnen alls mellan nio och halv två, med korta undantag för en rush genom hallen då jag bytte ett par ord med juvelerna.

 

Stillasittandet her resulterat i trött rygg. Stillasittandet har resulterat i trött skalle.

 

Den trötta skallen började snart värka och till råga på det blev det kväll vilken innehöll ett föräldramöte.

 

Och så två små chocker idag. En inlånad personal som helt plötsligt gjorde sin sista dag idag och så en förälder med två underbara barn som helt plötsligt skulle ha uppsägningslapp.

 

Så nej.

 

Jag är inte helt på topp.

Han är min värsta fiende.

 

Samtidigt vill jag inte göra Honom besviken; Gör jag Honom besviken så sviker jag mig själv.

 

Jag gör Honom besviken genom att.

Jag gör mig själv besviken genom att inte.

 

Jag förlorar hur jag än gör.

 

Moment 22.

• "Ooooskaaaaar.... Oooooooooskaaaaaaaaaaar..... Är det duuuuuuuu?"

Jag älskar töväder.

 

Det spelar ingen som helst roll att både jag och ungarna är blöta, att torkskåpen är så fulla att de är som våtvarma omslag i plåt.

 

Det blir barmark!

 

Jippikajjej!

Jag vet att jag har jättefå läsare, men det spelar ingen större roll just nu.

 

Jag ska på fest på travet på lördag, en enklare form av gala och jag är milt sagt i valet och kvalet angående vad jag ska ha på mig. Tre klänningar har jag att välja på.

 

Nu ska ni få, som faktiskt är in här ibland, få hjälpa mig att välja.

 

Bara kommentera; klänning 1, 2 eller 3. Så simpelt så. På torsdag planerar jag att packa väskan så innan dess, tack ;)

 

Har köpt en ny tröja idag. En mysig i måååånga färger.

 

Nu ska jag åka till gymet.

 

Det blir femte gruppasset den här veckan.

 

Jag är ganska nöjd med det.

Ikväll dippar kraschar jag.

Vi har gjort om i köket litegrann.

 

Med betoning på lite. Vi har bara bytt gardiner och lampa.

 

Den förra lampan var en blå från IKEA. Jag har väl alltid... tja... haft lite svårt för den, för att uttrycka det milt.

 

Vaknat

Kaffe

Knäckebröd

BodyJam

Spaghetti

Sojafärssås

 

Allmänt less

 

Over and out

Ingen inspiration.

 

Nä...

 

Vi skiter i det här ikväll.

Idag fyller Finaste 25 år.

 

Av mig har han fått ett presentkort på Selma Spa. Det blir grejer, det.

 

Grattis, hjärtat!

 

Jag har gjort glass till mina kollegor. Moccaccino, tänkte jag kalla den.

 

Du behöver:

2,5dl vispgrädde
3,75dl ("röd") mjölk
En nypa salt

150g socker
125g hela kaffebönor
5 äggulor
En nypa malt kaffe

6 moccabönor

1msk cappuccinopärlor, plus lite till garnering

 

Blanda 1,25dl vispgrädde med mjölk, socker, salt och kaffebönor i en kastrull. Koka upp, täck med lock, ta av från plattan och låt vila i en timme.

 

Vispa upp äggulorna i en bunke. Slå gräddblandningen över äggulorna samtidigt som du vispar hela tiden. Häll över i kastrullen och låt sjuda under omrörning på medelvärme tills smeten tjocknat litegrann.

 

Slå över allt genom ett durkslag ner i en bunke. Rör ner den återstående vispgrädden (1,25 dl), en nypa malt kaffe, malda moccabönor och cappuccinopärlor. Ställ i kylen över natten.

 

Nästa dag kör du blandningen i glassmaskin. Slå över den färdiga glassen i en bunke och strössla över cappuccinopärlor.

 

År: 2013

Månad: Januari

Datum: 23

Klockslag: 23.01

Vem upptäckte företeelsen? Jag

Hur gammal är "Jag"? 26 år, 1 månad, 17 dagar

Finns bildbevis? Ja

 

Är grymt stel i kroppen idag.

 

Jag hade tänkt ta mig ut med tisdagsgruppen igårkväll. En alltmer sjunkande temperatur beslutade åt mig att det inte bidde någon löpning. Det skulle bli yoga.

 

Det bidde ingen yoga.

 

Det bidde dans!

 

BodyJam för att vara exakt. Har varit fint stel i kroppen och fylld av träningsvärk idag. För att lossa på litegrann gick jag på YogaLates nu ikväll och det som eventuellt släppte i benen lär nu istället ha satt sig i magmusklerna.

 

Jeez!

Jag är på Bisonblogs utmaning.

 

Är du?

Jag är inte, och har aldrig varit, någon höjdare på matematik. Åtminstone inte högre än MaA på gymnasiet. Där tog liksom motivationen stopp, även om mitt logiska tänk lätt hade kunnat ta mig längre.

 

Nog om det. Jag hittade jogg.se där jag lät räkna ut min kilometertid.

 

Jag sprang alltså 8,7km på 50min 57sek.

Det ger en snittid per kilometer på 5min 52sek.

Vilket i sin tur ger en hastighet på 10,23km/timmen.

 

Rätt nöjd, faktiskt.

 

...blev femtio minuter och femtiosju sekunder!

 

Nu handlade det ju om knappt nio kilometer. Karlstadsloppet mäter en mil. Fast med tanke på dagens underlag så ska väl "under timmen" på Karlstadsloppet vara ett fullt realistiskt mål?

 

Nöööööjd!

 

När man gick i mål efter loppet i förmiddags fick man en påse. En traditionell gympapåse:

 

Den innehöll följande:

 

...ser man ut såhär:

 

Lånkisar - Check!

Underställströja - Check!

Ullstrumpor - Check!

 

Som pedagog på förskola så händer det att man tjyvar åt sig barnens nappar när man tycker att de klarar sig utan dem för stunden. En del vill gå och mumsa på nappen en stund när de kommit fast efter någon kvart brukar jag be om nappen och lägga den på barnets hylla, under förutsättning att barnet ifråga kommit igång med sin dag.

 

Igår tog jag lille Es napp och därefter blev det mycket att göra. Som tur var hade han ett litet senilsnöre med fäste i nappen, så jag knäppte fast den i västen på mig själv då jag hade svårt att hinna gå iväg ända bort till hans plats.

 

Jag hade nappen i västen när jag tog emot barn, jag hade nappen i västen vid storsamling, jag hade nappen i västen vid lilla samlingen... Jag kom på att jag hade den kvar i västen när vi kom in efter utevistelsen, före lunch.

 

Min chef skrattade gott när hon såg mig stå i långkalsonger (hade precis strippat av mig jeansen för att hänga in dem i torkskåpet), barfota, mössa, hjälm (hade ju åkt stjärtlapp) samt en napp i västen.

 

Det borde vi fotat egentligen...

Ja så sägs det ju.

 

Jag körde tre pass på gymet idag: Cykel, core och yoga. Väldigt olika pass som tränar på helt olika sätt. Cykel blev ju mest kondis och ben såklart; core tränade mer statisk styrka i bål och lår och yogan blev en skön stretch.

 

Ni får bli oroliga. Ni får ställa oroliga frågor.

Ställ dem gärna till mig, dock. Via mail, ett telefonsamtal eller här. Jag svarar på det jag vill och kan och blir det för personligt här så mailar jag.

Jag ringer inte er. Jag kan inte veta när ni är beredda att höra.

För.

Ställer ni frågan, då vill ni veta. Ställer ni frågan så svarar jag med en motfråga: Är du säker på att du vill ha ett ärligt svar?

Om ni frågar som en ice breaker, då kan ni undvika att fråga.

Men som sagt. Fråga gärna. Fast då utgår jag från att ni vill veta.

Det är okej att bli orolig. Jag är inte på topp. Dock inte i bott heller.

Ni kan vara lugna. Om ni väljer att vara det. Jag håller ihop och lever vardagen som vanligt.

Men det är okej att fråga.

 

Mig.

...föreviga denna:

 

 

Precis så känns det i kroppen just nu. Det har hänt en del ikväll och allt känns bra. Jag har öppnat en ny dörr. Det var dags. Det ska inte behöva ta tjugosex år.

 

Så förlåt.

 

Men nu känns det bra.

Att få hitta en sång som stämmer in. Ibland lyckas man.

 

Tillochmed stavningen stämmer ju för fan med hur jag tänker.

 

 

Idag blev det BodyJam igen. Eller ja, dans, är väl ett bättre ord. Jag som har noll koordination började tycka att jag hängde med ganska bra, även om mina rörelser ligger på en nivå långt under medel inne i salen. Kul har jag i alla fall, och det är bra.

 

Annars blir det lugnt i helgen. Inga fler planer idag, och imorgon blir det lite stämrep med tjejerna och sen BodyBalance på eftermiddagen.

 

 

Jag kom ut på en promenad. Fick inte med mig Finaste, men jag tog mig själv runt de fem kilometrarna. Skönt att få ur sig lite överskottsenergi.

Häpp!

 

Jag klättrar snart på väggarna här. Trots långjogg, besök på Bergvik, veckohandling och mycket annat, är jag galet rastlös och vill bara hitta på något. Dock känns timmen något sen.

 

Tror ni jag kan dra med Finaste ut på promenad?

 

Nu var det längesen, men idag slog jag till och tog en rejäl långtur. Det blev knappt tretton kilometer och det tog lite drygt en timme, trots att det var tunglöpt så gick det alltså rätt fort. En sån runda till under veckan som kommer och Ismilen kommer gå galant.

 

Höres!

 

 

Nej, jag pratar inte om bananer.

 

Jag stod nyss och rensade frysen och kom att tänka på något pensionsbolags reklam för ett par år sen, när folk i tjugo-/trettioårsåldern gjorde något sådär hemskans präktigt och sen kom texten "Mogen nog att prata pension?". Minns ni?

 

Är man mogen nog att prata pension om man rensar frysen, eller är man fortfarande i det stadiet när man öppnar det knallorangea kuvertet, ser en triangel man inte begriper sig på, gör hål i pappret och sätter in det i en pärm?

 

Det får den som lever se.

 

Jag känner mig okej idag. Inte på topp, men långt ifrån i bott. Har utöver gymbesöket enbart varit iväg med Finaste för att tvätta bilen. Trots det har jag ansträngt mig med utseendet idag.

 

Det är faktiskt okej att göra så.

 

 

Ännu en ny typ av pass har testats på. Denna gång var det BodyJam, ett danspass. Jag är inget vidare på att dansa men efter ett tag kunde jag konstatera att kombinationerna, om inte satt, så åtminstone flöt bättre med något färre missar var gång. Det blir fler gånger!

 

När jag kom hem gick jag raka vägen till förrådet och hämtade julkartongerna och tog dem med upp till lägenheten. Nu skulle julen UT! bestämde jag och så blev det. Nu ser det lite fräschare ut här (less is more) och jag har fått tillbaka mitt svartvita vardagsrum. Skönt det.

 

Nu: KAFFE!

 

 

"Det känns bra. Allting känns bra.

 

Det får man vara glad för.

 

En dag som är bra."

 

Direkt hämtat ur slutet på detta inlägg (jag hoppas det var okej, snälla Å; säg till mig annars).

 

Det är en blogg jag tittar in på varje dag, och den gör mig glad. Och just idag blev jag extra glad. Jag höll med.

 

Det känns så bra att fler än jag känner att det är okej att må bra, just för att en dag är bra. Så har jag haft det den här veckan. Tre arbetsdagar, alla fyllda med energibooster. Jag har jobbat som en liten blå, fått mycket praktiskt gjort. Varit glad. Känt att jag fått andra att skratta och må bra.

 

Det är så lätt att börja ta bra dagar för givna. Jag har under hösten slutat med det. Passat på att njuta när de infunnit sig, dagarna som är bra. Hämtat styrka ur dem alla övriga dagar. Oavsett hur många bra dagar, veckor, jag haft i sträck. Bara njutit av att må bra.

 

Det är skönt att kunna göra det.

 

Idag fick jag beröm. Av en kär kollega. Hon fyllde mig med en sån energi, med bara ett par meningar. Jag hade sovit knappt fyra timmar, somnat vid två. Jag var trött, fast ganska glad. Sen blev jag ännu gladare.

 

Av E. Fina E.

 

Mina fina kollegor. Fina vänner.

 

Finafina Finaste.

 

Det finns mycket att vara glad åt, även under mindre glada dagar.

 

Jag har en bra dag. Jag njuter av det.

 

 

 

Blidde ett yogapass idag, eller yogalates som Sats kallar det. Det är precis vad det låter som - en blandning av yoga och pilates.

 

Gryyymt jobbigt fast galet skönt, kan man väl kalla det.

 

Jag passar på att njuta av lugnet på gymet just nu; i mitten av januari och ett par månader framåt så befolkas det nämligen mest av de jag kallar nyårslöftesmotionärer. Ni vet - de som lovar att de ska börja, börjar och sen tröttnar. De är så jävla många och innan agnarna sållats från vetet är det sjukt trångt på gymet.

 

Så nu njuter jag.

 

Andoverandout