Fröken dirigent

Idag sjöng vi i radion. Vi skulle vara fem; två förstasopraner, två andrasopraner och så en andraalt, jag. Det var bara trestämmiga låtar, så det var ingen fara tänkte jag. Fick i uppdrag att ge ton. Har ju en stämgaffel, men har jag övat ordentligt med den? Nope. Så det blev bara att gå hem att öva, men det visade sig vara lättare än jag trott. Anna skulle anföra.

I morse fick jag ett sms om att Anna var dålig, hade sovit illa och inte orkade. Så en förstasopran bort. Tillika anföraren. Vilket jag insåg. Jag insåg också att någon annan nu måste dirigera. Och det såg ut som om det måste bli jag.

Så vi blev en förstasopran, två andrasopraner (varav en sjöng förstasopran i och för sig) samt jag. Fick ytterligare ett uppdrag: att prata. Jag var jättenervös, men allt gick faktiskt bra. Var jättenöjd med tjejerna! Och stolt över mig själv, som faktiskt höll ihop det hela bra.

I övrigt idag har jag farit runt som en skottspole:
- Upp tidigt för att se julkalendern
- Ut på en joggingtur, som urartade i en löparrunda (dumt, börjar få ont i halsen nu)
- Ner på stan för radioinspelningen
- Hem och byta om
- Till Universitetet
- Ringa en massa telefonsamtal
- Träffa rektorn
- Hjälpa Leif
- Kurs, med examination (kompa sig själv och sjunga)
- Kör

Så ni ser, jag har haft fullt upp. Smet ifrån kursen för att prata lite med kören innan de drog igång. Leif började lite med uppvärmningen. Jag stod bredvid honom och väntade på att få ordet. Lite lagom jättejäktad sådär, ville iväg till kursen igen. Leif kommenderade massage två och två, frågade hur det var med mig och vände på mig och började massera mina betongaxlar och pratade lugnt med mig. Så otroligt skönt och avkopplande! Mådde mycket bättre efteråt.

Nu har vi snart konsert. Övningarna börjar sitta ihop och det ska bli så skoj att uppträda snart igen!

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback