Lång bussresa

Placerad på en buss nånstans mellan Stockholm och Jönköping. Pussade Finaste sönder och samman innan han försvann till sitt tåg och tillbaka till Karlstad. Nu ses vi inte förrän i början av nästa vecka. Själv har jag åkt buss i över två timmar nu och ser inget som helst nöje i det. Den enda trösten är väl att jag lyckades hamna bredvid ett eluttag och att det finns trådlöst på bussen. Något att göra med andra ord. Om ytterligare två timmar är vi i Jönköping och jag hoppas att på 13 minuter hinna kasta mig av bussen och släpa iväg på 50kg bagage till ett tåg. I så fall kortar jag av restiden med över en timme. En timme som annars måste ägnas åt att vänta på nästa buss.

Har haft en helt underbar helg och dessutom fått köpt en hel del julklappar. Åt både mig själv och andra. En lila klänning blev det, bland annat.

Köpte en bok med. Svenska koncentrationsläger i Tredje Rikets skugga heter den. Avslöjar en hel del jag inte visste hade pågått i Sverige under Andra Världskriget. Utländska personer som verkade lite mystiska, nazistmotståndare och andra spärrades in och fick tvångsarbeta i flera år. Arbetade man för dåligt fick man mindre mat. Man fick inte veta varför man satt inne.

Så sluta nu för faaan att försvara Sverige under Andra Världskriget. Det enda vi inte gjorde var att skjuta på folk, annas var vi lika jävla fega och grymma som Nazityskland.

Jaja, det blev ett litet utbrott där...

Ska till stallet imorgon. Ska bli mysigt att få pussa hästar och vovvar igen. Tror de saknar mig lite, så har det i alla fall verkat på Katarina det senaste. Fick ett gulligt erbjudande om skjuts till Axvall från Karlstad eftersom Jens skulle hämta en häst där i förmiddags. Fast det gick ju inte eftersom jag var i Stockholm.

Saknar Finaste redan. Har nog inte att göra med att vi varit ifrån varandra i tre timmar, utan att jag vet att det dröjer nu. Men jag ska allt aktivera mig med gödselskyfflande och uppsatsskrivande.

Nu ska jag fortsätta att läsa om det mycket aktiva och inte det minsta neutrala Nazisverige. Åh, vad stolt man blir över sitt lands historia ibland...

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback