Load up your bullet...

Jävla djur.

Jag vet, det är sällan hästens fel. Men vad, utifrån sett, som gick fel idag, det vet jag inte.

För några veckor sen hoppade pappa ur vagnen när hans häst började slå och ha sig. Sen dess har han inte kört honom. Det har min bror gjort. Idag var vi inne på travet och skulle se honom. D körde på en av fortkörningsbanorna där.

Rätt vad det är, ser vi långt bort hur D nästan ligger ner fö att hästen börjar skena. Han får ner tempot, men då börjar kriget. Hästj-en slog och slog och slog. D hoppade klokt nog ur och hästf-n kom lös. Sprang ett varv runt nästa motionssligna och... sprang till den lånebox där han blivit utselad och väntade snällt på pappa.

Att se en häst efter en sån grej, bara stå i stallet och se helt oberörd ut, var ganska otäckt. Vanligtvis blir de väldigt skärrade.

Vad han själv tyckte var fel har jag ingen aning om. Det fanns ingenting, som vare sig D eller vi kunde komma på, som kunde ha skrämt eller stressat honom.

Jag älskar hästar, och försöker ta deras parti. Oftast.

Men när en av dem försöker ha ihjäl min bror, då är det droppen som får bägaren att rinna över, även för mig.

Ge mig ett jyvär. Pannan eller nacken?

Just det...

Jag kan inte hantera ett.

Tur för hästen.

Kommentarer
Jennie säger:

Ont nånstans kanske?

2011-02-19 | 23:47:08

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback