P-tf-tf-tf

Vet inte om det är att kroppen börjar vänja sig vid mindre sömn, eller om jag bara är övertrött men hejkomochhjälpmig vad jag har varit uppskruvad idag. Har gjort världens rokad bland barnens hyllor och grejer. Superduperbra förmiddag i skogen med underbart samtal med en av mina tre-och-ett-halvt-åringar. Hen är så klok, så klok. Samtalet började i vad som hade kunnat bli en dispyt, men vi avslutade det med att se varandra i ögonen och säga "Du är bra" till varandra. Observera att det var barnet som sa det först.
 
Ja, jösses, vad jag lär mig av dem. Det är ett underbart privilegium att få arbeta med barn. Och det finns faktiskt inga anledningar till att tro att man behöver prata långsammare eller tydligare, bara för att de är barn. Jag använder oftast samma sätt att prata med barn, som jag gör med vuxna. Det som skiljer sig är jargong och vissa ordval. Dock vägrar jag förringa barnen genom att tro att jag behöver prata med dem som om de vore mindre vetande. De tar till sig av vuxet sätt att prata, bara man gör det lugnt och begripligt.
 
Bortbjuden ikväll, så jag ska börja göra mig klar. Imorgon drar jag mot Dalarna och träffar Finaste efter snart en vecka isär. Längtar så enormt!

Kommentarer

Tyck och tänk här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback