Maria P

Jag leker kock. Sen kan jag knappast påstå att det är jättesvårt att fortsätta på det någon annan förberett, eller att hantera en ugn.

 

Kort sagt, vår kock på jobbet vabbar och jag har köket i veckan. Det gör mig inget; jag har hygglig koll på hur det ska göras och jag får fullt utlopp för mitt maniska ordningsbehov.

 

Men jag ser ju knappt kidsen! Någon halvtimme, timme åt gången, kanske. Så myset i hallen, i toakön blev superviktigt. En unge i knät och en mjuk kind mot min hals. Lite plock och doft på ren, mjuk hud. En stund utomhus, lite gungeligung och Gåsa klinga. Ett par leende ögon och en röst som säger Jag vill vara här, jag vill vara med dig.

Det blir så viktigt, sånahär dagar. Det blir så oändligt viktigt, med dessa stunder.