Mårten Gås har kraschlandat in i Landstinget
Heeej Maria!
Hej.
Känner vi varandra, eller varförihelvete är du så glad att se mig?
Ja... då ska vi se... du är här för att... du har gått ner mycket i vikt?
Jo, fast det var ju längesen... jag rasade väl i vikt för över ett och ett halvt år sen. Jag har gått upp en del sen dess. Det är väl kanske inte den primära anledningen till att jag är här.
Men visst, för all del, låt oss börja där.
Då ska vi se... vad var det nu du sa du vägde...? Du har ett BMI på runt tjugosex... Det är ju... lite i överkant.
Mhm...
För fan, ge dig! BMI är skitsnack och det borde du veta.
Vad var det som gjorde att du ville börja gå ner i vikt?
Det har jag aldrig velat.
Nehej...? Men... vad var det som gjorde att du gick ner då?
Jag slutade äta och började träna.
Vad har ni för kommunikation i den här organisationen?
Jaha... oj, ja det var ju inget bra.
...
No shit, Sherlock...
Har du någon typ av tvångsbeteende?
Ja, kring mat och träning. Åtminstone periodvis.
Har du verkligen ingen aning om varför jag är här?!
Hur har det sett ut bakåt då... skola, kompisar, familj?
Jodå, jag har funkat bra i skolan, haft nära kompisar, en trygg familj och fritidsintressen.
Ger du dig på min familj så ska du få se på fan.
Inga drog- eller alkoholproblem?
Nej! Herregud, NEJ!
Inte en gång till, fattar du det?
Hur mycket äter du?
Det varierar.
Jamen, hur?
Jätteolika... för ett år sen kunde det handla om en tallrik havregrynsgröt inom loppet av två dygn, eller normala måltider med frukost och lunch och fruktstunder och mellis och kvällsmat, dagen därpå.
Oj... så oregelbundet? Du vet att det sätter sig på ämnesomsättningen? Att du börjar samla vätska? Och sen blir kroppen så sugen efter mat, att du hetsäter istället.
Mm...
Idiotförklara mig inte en gång till. Du vet inte vad du bråkar med.
Och hur mycket tränar du då?
Ibland dagligen, aldrig mindre än fem dagar i veckan.
Men oj! Det är för mycket, vet du. Elitidrottare tränar mindre, och du är ju ingen elitidrottare *skälmskt leende*.
Hmpf, nej...
Newsflash! Du kommer aldrig få något jävla Nobelpris heller!
Du... vad jag kan se, så är du för frisk. Och på ätstörning tar de inte in folk med ett BMI högre än tretton.
Hmm...
Vi har suttit här i tjugo minuter. Hurihelvete kan du ha högre lön än jag?
Blir du ledsen när jag säger att du är för frisk?
Nej... eller... alltså. Jag behöver ju hjälp. Jag använder träning som ett kompensatoriskt beteende, det är inte friskt. Det är inte friskt att räkna kalorier hela tiden.
Jag är både ledsen och förbannad och fullkomligt livrädd och du hjälper inte direkt till.
Sluta räkna kalorier!
Hmm...
Säg till en gravt alkoholiserad människa att sluta dricka, du får nog ungefär samma respons.
Men jag kan säga såhär, att du tränar alldeles för mycket. Tre dagar i veckan. Och inget på helgerna, helgerna är förbjudna träningsdagar. Tre dagar i veckan, max. Vilka dagar kan du tänka dig? Vilka pass vill du helst gå på?
Du, det där behöver jag reflektera över.
Sådär, klar. Vem fan är du att komma och förbjuda mig att träna? Du känner mig inte.
Ja, för det här räknandet, in och ut, det ska du inte hålla på med.
Men det är ju därför jag är här! Jag behöver ju hjälp!
Jag orkar inte skrika. Snälla, bara lyssna!
Och den där havregrynsgröten på morgonen... Äter du bara den?
Ja, det är den som alltid går ner och dessutom är god.
Du kanske skulle komplettera med en smörgås?
Min mage fuckar upp av den typen av kolhydrater.
Och ibland blir jag äcklad av att bara se en limpa.
Ja, det är ju för att du slarvat så.
Tack, skuldbelägg mig mer, bara.
Men du, det finns ett surdegsbageri i stan, de har en morotslimpa som är gjord på skrädmjöl och den är supergod! Den kan du köpa och skiva och ha i frysen och så tar du fram en skiva till frukost, så får du ju brödet också. Det tycker jag du ska göra, den passar känsliga magar.
Ah, tack!
Gullegull, vad snällt att du ger mig en massa tips...
Dricker du juice till frukost då?
Ehm.. nej...
Men det borde du! Pressa egen, vettja. Apelsiner och grape är billiga nu.
Snart går jag.
Ja, för du behöver få i dig allt, du kan få en massa brister och så kan du få sprickor i skelettet.
Mm...
Jahadu, Maria... det här var inte enkelt.
Jag är inte enkel.
Om du vill ha ett enkelt jobb, byt bransch.
Ja, som sagt, du är lite för frisk, egentligen. Jag får skicka ett remissvar tillbaka till din vårdcentral, ska vi säga så?
Visst, det blir säkert bra.
För frisk och för fet.
Och så kan du väl ta kontakt med en dietist, och kanske återuppta kontakten med din förra terapeut, eller vad du nu sa att han var? Och en personlig tränare? För att få allt sammanbakat, det går inte i Sverige.
Okej, jag ska fundera på det.
Sådär, men... ta hand om dig. Oj, när du står upp, förstår jag vad som väger på dig. Vad fint musklad du är!
Mm, tack.
Fint, avsluta med att fokusera på min kropp. Smart drag. Nu ska jag gå och träna i två timmar och sen äta ett par Finn Crisp och wrappa upp dagen och sen ses vi igen när jag väger trettiosex, för det är då jag är välkommen.
Kommentarer
F säger:
FAN vad förbannad jag blir av att läsa detta!!Jag vet hur stort steg det har varit för dig och så blir du bemött på det här sätter. Har själv mött liknande rötägg inom vården. Genom att börja prata om BMI och vikt med någon som har ätstörnignar har hen dumförklarat sig själv (inte dig!). Även om jag känner igen känslan alltför väl. Därför hatar jag att träffa läkare. Jag känner mig iallafall inte stärkt efter ett sådant möte, snarare tvärtom. Vill bara gräva ner mig och aldrig komma fram igen. Ditt inlägg säger mer om hen än dig. Men jag kan bara säga, ge inte upp! Även om det känns tröstlöst. Önskar att jag kunde dela C med dig, hon är toppen! Även om orken kanske inte finns, fortsätt kämpa! Jag går på stigen bredvid dig nu, 2014 ska bli vårt år. Även om jag inte är så bra på att höra av mig så finns jag här. Ta hand om dig efter bästa förmåga. KRAMAR
Trackback