Maria P

Underbar kväll, med två av de finaste fina. Jag tror inte ni någonsin förstår, hur mycket jag vill tacka er för att ni finns. Det började som ett allvarsblandat skämt på en parkering en kall vinterdag, och nu blev det verklighet. Om ni bara visste hur länge jag levt på det här; vetskapen om vad som väntade, och hur länge jag kommer leva på det som blev, på skratten och allvaret, på samtalen och på förtroligheten.

 

Jag trampade hem fortare än någonsin, pigg i kroppen och glad i själen. Jag har hunnit besöka toaletten nu. Och jag har kollat youtube.

 

Och för den som missade det, så låg gummisnodden kvar på hallbyrån.

 

Tack.