Att en enda dröm kan bli så stor...
Idag såg Du ut som i min dröm. Minns Du? Håret var likadant. Klänningen var sågottsom densamma. Jag vet inte, minns inte, om jag sett den i verkligheten förr?
Drömmen kom tillbaka. Och jag reflekterade lite. Jag minns smset jag skulle skicka. Nu går jag. Minns hur Du tog min högra hand. Minns Din svarta kappa, den blå klänningen. Hur det växlade mellan vinter och sommar.
Jag såg tillbaka på hur vårt halvår varit. Vinter. Svarta kappor. Sms. Din hand i min högra. Dina ord, som lett mig, sådär som Du gjorde i drömmen. En blå klänning.
Och nu vet jag, att det finns en sjö. Gröna gräsmattor. Och det är sommar nu.
Att en enda dröm kan bli så stor...
Kommentarer
Du vet vem säger:
Nu ryser jag. Nej, du har aldrig sett den i verkligheten. Ja, jag minns drömmen nu när jag läser den igen. Det är inga sammanträffanden längre, det är meningen. Allt har en mening.
Trackback
